Sabbatsåret över för Jeja Sundström

Jeja berättar att det var i och med ett samtal hon fick från Härnösands store trubadur Lars T Johansson som gnistan åter tändes. Han frågade om hon ville vara med i Mittrevyns nyårsrevy Scenfärdigt och Jeja tackade ja.- Det ska bli så roligt att jobba ihop med dem. De är så duktiga!Sabbatsåret var en nödvändighet. Innan hade det gått på ett i ett - alltid ladda om och förbereda sig inför nästa framträdande. Inget fick gå fel och alla måste känna sig glada och nöjda efteråt. Klart det var roligt, säger hon, men alla behöver någon gång tid för sig själv.- Så här, säger hon och gör en kort paus. Jag startade sent med barn och för bara något år sedan flyttade hon hemifrån. Då passade även jag på att flytta.Året därpå bestämde Jeja sig för att inte vara tillgänglig. Under den tiden har hon bland annat hälsat på bekanta i både Norge och Finland. Den inre resan har skett under promenaderna på Söder. - Det är när man inte måste så mycket som man kan utvecklas.Det var i den lappländska orten det började. Jeja var med i kyrkokören och lärde sig att spela piano. Redan 1962 flyttade hon till Stockholm. Ändå svarar hon på frågan om hon är en stockholmare med: - Nej, jag kommer från Storuman!Dialekten sitter kvar, liksom det glada och vänliga leendet. Kanske var det det som avgjorde när hon för första gången var med i talangtävlingen Flugan och gick till final. Vad det än var, så gick det bra. Men drivkraften har ändrats under tiden. Från att det bara var kul att vara ute och göra roliga sånger, till att ha något att berätta. - Det kan handla om sånt som fått mig att växa. Då är visan bästa formen.Hur det blir i framtiden vet hon inte. Än så länge sträcker sig planen bara fram till nyårsrevyns slut.- Resten av året vet jag inget om, och det är så skönt. Jag blir ju pensionär, men det betyder ju inte att man slutar att aktivera sig.

Sabbatsåret över för Jeja Sundström

I ett år har Jeja Sundström haft sabbatsår. I stället för att åka land och rike runt och spela har hon varit på upptäcksfärd. - Jag har rest, både utåt och inåt. Och nu känner jag att jag håller på att bli laddad.