Roliga roller för Monica Nielsen

- Det är nu som man får de roliga rollerna, de riktigt tunga "madamerna" och elaka kärringar. De där unga trånande flickrollerna, de var inte så roliga direkt, säger hon. För närvarande ser man Monica Nielsen på Teater Brunnsgatan 4 där hon spelar en gammal kvinna som blir vräkt av en bostadsrättsförening. En samhällskritisk pjäs av Kristina Lugn, som passar Monica som hand i handske. Det är på hennes eget initiativ som hon varvar replikerna med sånger av Lars Forssell och Berthold Brecht, två samhällsengagerade herrar som hon sjungit mycket av genom årens lopp. Monica Nielsen har alltid haft stor artistisk bredd, men det är först på senare år som det har blivit accepterat i "finare" kretsar, menar hon. Förr var det inte så lätt att röra sig mellan dramatik och underhållning, och vid ett tillfälle kände hon sig tvungen att tacka nej till Povel Ramels Knäppupp för att inte riskera sin bana som seriös skådespelerska. Det var inte riktigt fint att sjunga på scenen, och det passade sig inte att gå mellan Dramaten och underhållningsteatern. "Snälla fröken Nielsen, ni tänker väl inte bli en ny Hjördis Pettersson?" som Stig Torslow på Dramatens elevskola sa, när det blev tal om att hon skulle medverka i Lars Forssells Litterära kabaré på Ulla Winbladhs krog om kvällarna. Det gjorde hon i alla fall, och numera är det lättare att balansera mellan konstarterna för den som vill variera sig. 2005 spelade hon "en jätterolig kärring" i Carl Johan De Geers uppsättning av "Söderkåkar" på Boulevardteatern. Och härom året sågs hon som Fräulein Schneider i "Cabaret" på Rondo. I samma musikal har hon spelat Sally Bowles i den svenska urpremiären 1969. - Min dotter Petra har också gjort Sally Bowles, och min mamma gjorde Fräulein Schneider i en uppsättning på 1970-talet, så hela familjen har varit med, konstaterar Monica, som tillhör en riktig teaterfamilj. Båda föräldrarna var skådespelare, liksom båda döttrarna, och Monica själv debuterade i en Ingmar Bergman-pjäs på Helsingborgs stadsteater som 8-åring. Cirkeln slöts 50 år senare när hon återigen arbetade med Bergman på Dramaten, bland annat i uppsättningen "En vintersaga" som även gjorde ett gästspel i New York. Hon arbetar lika mycket som hon alltid gjort, men med fördelen att hon som pensionär faktiskt kan tacka nej när hon vill. Sången är som alltid en självklar del av artistskapet, och har dessutom varit en bra försörjning de år då skådespelarkarriären gått på halvfart. Sångerna av vännen och kollegan Lars Forssell har hängt med under alla år, och på sin födelsedag kommer hon att sjunga flera av dem på en poesidag på Dramatens scen Elverket. Det är inte bara samhällsengagemanget som gör att Brecht och Forssell alltid legat henne varmt om hjärtat: - De har passat mig så bra, eftersom det är dramatik i sångerna. De ska göras av en skådespelerska. Dessutom är de skrivna för kvinnor, och det är det annars inte många trubadurer som gör.

Roliga roller för Monica Nielsen

Monica Nielsen firar 70-årsdagen den 30 november med att stå på scenen. Mycket jobb har hon alltid haft, men på äldre dagar har rollerna blivit bättre, tycker hon.