Reste i väg som student - kom hem som diplomat

Året var 1985 och Kina hade knappt ens börjat att öppna sig för västvärlden när Mats Wredberg, då 24 år gammal, bestämde sig för att styra kosan till Taipei för att plugga kinesiska. - Jag har alltid varit intresserad av internationella frågor och av att resa, och jag har alltid varit nyfiken på Asien och Kina, berättar han. I Taiwan talade få av lärarna vid det universitet där Mats studerade engelska, så han lärde sig kinesiska med hjälp av kroppsspråket och en stor portion envishet. - Jag är inget språkgeni men däremot ganska målmedveten. Jag brukar jämföra inlärningsprocessen i kinesiska med en graviditet. Efter nio ganska kämpiga månader kände jag mig som förlöst. Äntligen kunde jag förstå vad folk sa och jag kunde själv konversera relativt obehindrat, berättar han. Studietiden i Taipei åtföljdes av några år i Hong Kong och Peking. Bland annat arbetade han som säljare åt Electrolux och inköpare för Ikea. Slutligen fick han anställning på Exportrådet på Svenska Ambassaden i Peking där han hjälpte svenska företag att etablera sig på den kinesiska marknaden. - Att arbeta på ambassaden var som att ta del av utvecklingen i landet från första parkett, säger han. Efter sju år utomlands blev trots allt hemlängtan stark och Mats återvände till Sverige och så småningom till hemstaden Västervik. Sedan tio år tillbaka arbetar han som lärare i kinesiska och företagsekonomi på gymnasiet. Ett karriärbyte som kanske inte känns helt självklart. Men Mats förklarar att han länge varit lockad av läraryrket. - Förr eller senare ville jag prova på det, säger han. - Jag har ett stimulerande jobb. De flesta av mina elever är i 18-19-årsåldern. De börjar bli vuxna och är fortfarande nyfikna och hungriga på kunskap. Han berättar att lektionerna i kinesiska inte enbart handlar om det kinesiska språket. - Jag väver även in ekonomi, geografi, historia och kulturkunskap så att eleverna får större förståelse för landet och kulturen, säger han. Ungefär vartannat år reser Mats tillbaka till Kina. Han följer också mediernas nyhetsrapporteringar om landet med stort intresse. - Kina är ett helt annat land i dag än vad det var när jag reste dit första gången. Då var cykeln det dominerande transportmedlet. På de sexfiliga gatorna i Peking var tre filer till för cyklar och tre för bilar. Ändå var det ganska glest i bilfilerna. I dag har man en cykelfil, resten ockuperas av bilar. I Peking ökar biltrafiken med 1 000 bilar per dag. Många har fått det bättre i Kina på senare år men det finns också negativa effekter av den snabba utvecklingen i landet, påpekar Mats. - Peking börjar likna vilken världsstad som helst. Det finns McDonalds och andra internationella butikskedjor i snart sagt varje hörn. De traditionella bostadshusen rivs till förmån för höghus och skyskrapor som ser likadana ut. Jag tror att de kommer att ångra sig så småningom när de inser att de förstört en stor del av sitt kulturarv. - Kina är ett mångfasetterat land, både modernt och gammaldags. När jag bodde i Kina upplevde jag kineserna som väldigt öppna, vänliga och nyfikna människor. Inga problem var så stora att de inte gick att lösa. Det fanns ofta tid att spela mahjong och dricka te. I dag är befolkningen möjligen lite mer desillusionerad och lever ett liv mer likt det i västerlandet, säger Mats Wredberg.

Reste i väg som student - kom hem som diplomat

Från diplomatliv i Peking till lärarjobb på Västerviks gymnasium. Mats Wredberg tillbringade sju år i världens folkrikaste land innan han valde att återvända till Sverige och hemstaden Västervik.