Jag undrar om villapriserna i Gamleby har sjunkit under de senaste åren på grund av det boende som finns där. Jag har inte hört att det är någon som haft besvär av de ungdomar som kommit till Gamleby.
Själv har jag haft nöjet att lära känna det flesta. Det har varit mycket spännande och har gett mig många nya perspektiv, både på deras kultur och på det som vi kallar för den svenska. Det som händer i Afghanistan, och som tidigare bara virvlade förbi i någon nyhetssändning, känns numera mycket närmare på något vis. För att lära mig mera om deras land och kultur har jag blivit medlem i Svenska Afghanistankommittén. På deras hemsida skriver Lasse Bengtsson, tidigare nyhetsuppläsare i TV4, en mycket intressant blogg där man får många insikter i detta lands kultur och vanor.
Ålder är ett intressant ämne vi brukar diskutera. En av pojkarna beklagade sig en gång över att hans pappa började bli gammal. Han trodde att han skulle fylla 45 år, i Afghanistan är man inte så exakt med åldern. När jag påpekade att jag är 64 år och tror mig ännu ha lite tid kvar säger han: " Det är ju för att du bor i Sverige, i vårt land är det inte många som lever när de är så gamla."
Vad som är gott att äta är ett annat ständigt återkommande samtalsämne. Ofta brukar några av pojkarna vara hos mig på besök och jag bjuder på mat. I börjar tog jag fram någon skaplig köttbit och lagade till, men nu vet jag bättre, ju mer senor och fett det är på köttet och ju större ben som finns i mitten desto lyckligare blir mina gäster. När de själva ska laga mat, vilket de flesta är mycket bra på, så är en av delikatesserna koben. Det finns att köpa i någon affär i Västervik och kokas i många timmar.
Ibland kan det vara svårt att förklara för pojkarna vissa företeelser i vårt land. Det fick jag erfara den gångna helgen när jag tog med några av dem på en historisk vandring i Hallingeberg. Vi besökte varggropen som finns där. Varg visste de väl, från hemlandet, vad det var för slags djur och de var medvetna om att den utgjorde en fara för olika tamboskap.
När jag berättade att vargen utrotades från Småland 1867, men att den nu höll på att komma tillbaka, frågade de hur det kunde komma sig. Jag försökte inte ens förklara att det lagts miljoner kronor för att plantera in detta djur i Sverige igen. De hade garanterat inte förstått. De hade ändå ett tröstens ord till mig, nu när en varg varit synlig bara några kilometer från varggropen. "Det är säkert någon jägare som kan skjuta den så ni slipper få problem med era djur." Att den som skjuter en varg anses ha begått ett grovt brott som kan straffas med fängelse, brydde jag mig inte heller om att förklara.