När Olle och hans kamrater utbildades till pianotekniker (det vi ofta kallar för pianostämmare) på 1960-talet lovades de guld och gröna skogar. Arbetsmarknaden var ljus för dem. Bara inom skolsystemet saknades 400 personer. Men verkligheten blev en annan. Efter två års utbildning i Linköping möttes de av svikna löften och inga jobb.
– Bara en av mina kurskamrater fick arbete direkt efter skolan, säger Olle.
Så Olle fick pröva andra vägar vid sidan om att laga och stämma pianon. Han fick en halvtidstjänst som kyrkogårdsarbetare i Västervik. Den gick att kombinera med ett frilansade som pianostämmare runt om i trakten.
– Det var naturligtvis pappa som fixade jobbet i kyrkan, säger Olle.
Pappa var kyrkoherden och prosten Ivar Rudmark. Så det kunde ha sina ljusa sidor att vara prästson i en liten stad ibland.
– Det hade både sina för och nackdelar, konstaterar Olle.
Men har hade aldrig några planer på att gå i sin pappas fotspår. Det finns ingen lång tradition av präster i släkten att försvara och föra vidare heller. I Rudmarks släktträd hittar man i stället militärer.
Olle valde att bli pianotekniker efter lumpen. En pianotekniker stämmer och reparerar pianon och flyglar. Ett piano behöver stämmas två gånger om året för att det ska låta riktigt bra i en stämmares öron. Men det är en lyx, som få kostar på sig, enligt Rudmark. Arbetet kräver att man har bra gehör och ett stort intresse för musik. Det har Olle. Men han har aldrig spelat piano själv. Bara lite gitarr i tonåren.
– Det är sällan pianostämmare spelar själva. Musiker lyssnar inte på samma vis som vi. En musiker lyssnar lite runt, en stämmare mer direkt, försöker Olle förklara för en som inte begriper...
Olle Rudmark har istället en annan hobby. Han är en hängiven korsordslösare och korsordskonstruktör. Även om han värjer sig lite mot att kallas för korsordskonstruktör. Han har varit pappa till korsorden i Andreasbrevet bland annat.
– Korsorden har varit till hjälp under svåra perioder i livet, säger han.
Olle Rudmark föddes i Djursdala där hans pappa var komminister. Men flyttlasset gick nästan omedelbart, bara efter en månad, till Frödinge där Ivar Rudmark var kyrkoherde mellan 1948 och 1957. I Frödinge började Olle skolan och lärde sig tjuvröka.
– På tiden kunde man köpa lösa cigaretter i de båda affärerna i Frödinge, berättar han.
Familjen flyttade till Västervik. Olle började läroverket och tog realen. Det hände mycket under de åren låter han oss förstå. På lördag blir han 65. Högtiden tänker han fira vid sidan av Vasaloppsspåren.
– Vi ska vara där för att heja på min särbos son, säger han.