Pensionär tvingas elda upp sina möbler

Bror Andrae fruktade för resten av vintern, berättade han för tidningens reporter Arne "Berget" Holst när denne besökte den 74-årige pensionären i hans hem på Norrbackagatan 8. "Berget" gav tidningens läsare en liten bild från "dagens välfärdssamhälle" och det råder ingen tvekan om för vem reporterns hjärta klappade. Det formligen ångar sympati för den gamle mannens problem från de gulbleka tidningssidorna. - Än har det inte smällt till ordenligt med kylan. Men det är nog så besvärligt ändå, sa Bror Andrae. Andrae berättade för tidningen om sin hopplösa situation. Hur han tvingades sova med kläderna på i köket och dra minst tre filtar över sig för att hålla kylan borta. Att använda rummet i lägenheten var inte att tänka på. - Veden är alldeles för dyr för en pensionär, ansåg Andrae. "Berget" beskrev en miljö som inte verkar vara speciellt tilltalande eller hälsosam. Den gamle pensionären bodde vägg i vägg med en tvättstuga och från källaren drog det isande kallt över golven. Dessutom var han förbannad på sociala byrån som tidigare hjälpt honom med ved. Men eftersom han vägrat att betala hyran (30 kronor i månaden) för det kalla och dragiga rummet blev det ingen ved, trodde han. Så Andrae hade valt en högst radikal lösning på sitt värmeproblem. - Jag har börjat slå sönder en del gamla möbler och det får jag väl fortsätta med. I källaren finns en del gamla hyllor som jag i värsta fall får elda upp, sa han. Bror Andrae hade 282 kronor i månaden i pension, plus ett kommunalt bostadstillägg på 700 kronor om året. Det gav honom en pension på 340 kronor i månaden, till jul blev det några kronor extra. En meter huggen ved kostade 1964 runt 40 kronor. Kostnaden för veden skulle bli 170 kronor i månaden - halva pensionen, hävdade han. - Sen måste jag ändå ha ett elektriskt element på hela dagarna, sa han. Sociala byrån upplyste tidningen om att bostadstillägget skulle täcka vedkostnaderna och att Andrae hade erbjudits en plats på Gertrudsgården. - Då skulle jag nog inte leva länge, konstaterade Bror Andrae. I en insändare gick signaturen "Naturvän" till storms mot ett annat vinterproblem. Han rasade mot "marodörerna" som härjade på Kvännarens is med sina bilar bland skridskoåkande barn och vuxna. Signaturen berättade om förliden söndag då en 50-tal bilar farit fram i höga hastigheter, så skridskoåkarna tvingades fly, hals över huvud, upp på land för att inte riskera liv och lem. Signaturen berättade om en bil, som - uppskattningsvis - kom farande i 150-170 km i timmen över isen från Rödslehållet. Bilen fick sladd mot en sten och gjorde en luftfärd på 40 meter innan den fick kontakt med moder jord vid strandkanten. Bilen fick bärgas men föraren klarade sig utan några större skador. Men inte ens olyckan hindrade "marodörernas" framfart skriver insändarskribenten. Och mellan raderna kan man ana att det nog gick hett till den där söndagen vid Kvännaren. Skridskoåkare och bilentusiaster hade en del att säga varandra... - Ni kan hålla till på den konstfrusna banan, uppmanades skridskoåkarna av "marodörerna" som hade fortsatt "karusellen" till långt in på kvällen.

Pensionär tvingas elda upp sina möbler

- Måtte det för Guds skull inte blir kallare! Pensionären Bror Andrae i Västervik bad en stilla bön om en mild vinter i sin lilla kalla och dragiga lägenhet på Norrbacka när han mötte VT.