- Nu måste jag tänka igenom vad jag har sagt, så att det inte är någon solskenshistoria jag har målat upp, säger Albert Svanberg i slutet av intervjun, och tillägger:
- Mina kollegor brukar säga åt mig att ’Var inte så jävla positiv hela tiden!’
Och så tänker han efter och, jo, det var ett stort steg att lämna sportjournalistiken efter 17 år och ja, livssituationen förändrades rätt ordentligt av flytten till Göteborg. Och visst kan det ha haft att göra med ett mitt-i-livet-behov av att vända upp och ner på livet en smula.
Men å andra sidan så var det ju dags att gå vidare. Och efter fem år som chef för SVT sport kände han sig sporrad att testa ledarskapet på ett område som han inte behärskade så i detalj som sporten. Och så kom då så lägligt detta erbjudande om chefskapet för den så kallade allmän-tv i Göteborg, hela programverksamheten "från Uppdrag granskning till På spåret till dramaproduktioner" som han uttrycker det.
Allt sammanföll med att sambon Katarina Hultlings son Victor gick ut gymnasiet och kunde bo kvar i Stockholm på egna ben, medan Katarina som är frilansjournalist inte hade något emot en flytt till Göteborg.
Så, allt sammantaget, är tillvaron både omväxlande och rolig just nu, konstaterar Albert Svanberg. Han känner sig väl mottagen av både den nya hemstaden och arbetsplatsen och går igång när han får prata om ledarskapets utmaningar, att locka fram kraften hos medarbetarna och se dem utvecklas.
Det är ändå inte första gången han bor i Götet. Hit kom han första gången som 21-åring från Kiruna, för att läsa på journalisthögskolan. Han är son till ett läkarpar och växte upp med två systrar i en familj med ett diskussionsglatt klimat. Från uppväxten har han med sig en medvetenhet om hur synen på saker och ting kan skifta från person till person, säger han.
- Mina föräldrar var en kombination av extrem lokalpatriotism och samtidigt en stor öppenhet för nya uttryck, de reste mycket och lämnade Norrbotten och studerade på annat håll och kom sedan tillbaka till Norrbotten.
En annan sorts lektion i olika infallsvinklar fick han som elvaårig hockeyspelare på sin första bortamatch i Luleå.
- På läktaren ropade de ’åk hem lappjävlar!’. Det kan vara nyttigt att påminna sig när man tror att man sitter inne med det enda perspektivet. När det gäller ledarskap är det en nyckel att försöka sätta sig in i andra människors situationer och varför de handlar och resonerar som de gör. Alla människor har olika bottnar och perspektiv.