I stora salen vittnar de gamla biografbänkarna intill fönsterväggen om en tid då film var en social företeelse. Man kan ana ekot från klackskor och platådojor som svept fram över dansgolvet. Och blickar man uppåt mot balkongen till loftvåningen är det lätt att förnimma känslan av att hur det var att stå där i baren och fundera på om man skulle våga sig ner för en dans.
Sten-Olof Nilsson är fyra år äldre än bygdegården och har många minnen från sin ungdom där.
– Särskilt på 1950-talet var vi starka. När det skulle ordnas danser på andra ställen, som i Vimmerby, ringde de först hit och kollade så att inte vi skulle ha dans samma datum. I så fall var det ingen idé för någon annan att ordna något. Alla kom hit.
Under några år sålde han korv från en låda på magen i samband med danserna och tack vare detta bär han fortfarande smeknamnet Korv-Olle. Men han hade fler strängar på sin lyra.
– Jag var engagerad i föreningslivet från 15-årsåldern, säger Sten-Olof som är uppvuxen ett stenkast från bygdegården och har blivit byn trogen hela sitt liv.
Även Gerry Nyman har tidiga barndomsminnen från bygdegården. Hans allra första var när hans far tog med honom på bio.
– Det var i början av 1960-talet, en Åsa-Nisse film har jag för mig.
När bygdegården hade sin invigningsfest den 27 november 1937 hade tillkomsten föregåtts av ett flera år långt och intensivt arbete för att få till stånd en samlingslokal i bygden. För att klara ekonomin bestämde sig styrelsen för att även ordna danser och det blev mer populärt än vad någon kunde ha anat. Unga från byn och från närliggande orter sökte sig till Blackstad och danserna där.
– Vi hade ett stort upptagningsområde då orter som Frödinge och Locknevi inte hade någon egen lokal. Läget var bra då vägen sammanstrålar från Västervik, Vimmerby och Ankarsrum, säger Sten-Olof Nilsson.
– Ja, jag brukar säga att Blackstad faktiskt ligger väldigt centralt, säger Elsie-Marie Pihl och skrattar till.
Under guldåren på 1940- och 1950-talen ordnades det förutom danser även biografföreställningar och teater, det hölls politiska möten och idrottsevenemang. Bygdegården var välutnyttjad, helt enkelt.
Mot slutet av andra världskriget gjordes lokalen tillfälligt om till flyktingläger. Dit kom i oktober 1944 cirka 200 baltiska flyktingar. Lägret upplöstes vid jul samma år och en del av krigsflyktingarna stannade kvar på orten.
Efter kriget återupptogs danserna på bygdegården och ungdomar från hela norra länet vallfärdade till Blackstad. Men på 1960-talet blev det svårare att upprätthålla ordningen på danserna. Myndigheterna ställde krav på att det skulle byggas arrestlokaler och nya toaletter. Kraven ledde till att föreningen 1964 sålde fastigheten till ingenjör Per-Olof Isaksson. Han startade företaget El-teknik i lokalerna. Där monterades elektriska komponenter till kylskåp. Företaget gick i konkurs vid årsskiftet 1968–69 och ägandet återtogs av banken.
Så småningom kunde lokala krafter åter köpa tillbaka bygdegården och den 19 april 1972 hölls den första dansen i en nyrenoverad lokal. Thorleifs stod på scenen och dansgolvet var fullproppat.
– Jag minns att jag jobbade i serveringen då, berättar Elsie-Marie Pihl som fortsatt jobba på danserna genom åren.
Under många år anordnades populära danser i bygdegården men efter några år blev lönsamheten sämre och danserna upphörde. I stället användes bygdegården bland annat som fritidsgård, samlingslokal för scoutkåren och för diverse idrottsaktiviteter. Den har också genom åren hyrts ut till privata tillställningar såsom fester, kalas och bröllop.
Gerry Nyman, Ulla Jacobsson och Elsie-Marie Pihl sitter i den nuvarande styrelsen för bygdegården. De har haft en viktig del i beslutet att åter börja med danser i det anrika danspalatset. 2010 återupptogs danserna och på våren 2011 – exakt 39 år efter förra nyinvigningen – stod Thorleifs åter på scenen inför en jublande publik.
Sedan dess har det ordnats dans varje höst och vår – samt en omtyckt rockabillyfest sista helgen i maj varje år. Flera stora band har uppträtt och lokalen sjuder av liv igen.
Och nu är det alltså dags att fira bygdegårdens historia. Det sker två dagar innan 80-årsdagen, lördagen den 25 november. Ett 60-tal gäster med anknytning till Blackstad är anmälda och det kommer att bli julbord, musik och underhållning.