Det är inte Sune själv som har tagit bilden. Han tror att det kan vara Folke Nilsson, en bror till Edvin som drev snabblöpet vid klockan i Johannesdal och gav namnet åt senapen. Fotografen var under alla omständigheter medlem i Västerviks fotoklubb
Sune Ekstrand tycker att bilden har sina poänger. Vi kan se hur röken väller upp i skyn och drar bort över Gamlebyviken.
– Men titta på alla finklädda åskådare. De struntar i branden.
Det stämmer. Alla står vända mot Lilla Strömmen. Herrar i kostym och skiftarbetare från Tändstickan tittar lika spända åt andra hållet.
– Är det någon snygg brud som lämnat badhuset och glömt att klä sig ordentligt, undrar Sune lite skämtsamt.
Verkligen såg lite annorlunda ut, vågar vi anta. Herrarna spanade säkert efter brandkåren, som när den anlänt snabbt kunde konstatera att byggnaden inte skulle gå att rädda. Trots att större delen av den gamla fastigheten stod kvar så var den invändigt så förstörd att det inte fanns något alternativ till rivning.
Restaurangen var nyrenoverad inför säsongspremiären. Branden upptäcktes på morgonen av målare som var sysselsatta med renoveringen av den anrika byggnaden från 1913. De såg rök tränga ut genom ett vindsfönster i den två våning höga träbyggnaden och slog larm.
Brandkåren fick ett tufft jobb. Under tre timmars kraftig vattenbegjutning lyckades man till slut få stopp på branden. Men då var mycket förstört av eld, sot och vatten.
Elden hade sannolikt börjat i köksavdelningen. Den hade fått god näring i taket till den ovanliggande konferensvåningen som också snart var förstörd. Det var en bedrövlig syn. Den nybyggda matsalen mot sjösidan var aldrig direkt hotad och förblev oskadd. Men gaveln mot kallbadhuset var illa åtgången och köket förstört av rök och eld. Takstolarna reste sig som "makabra svarta skelettdelar mot den svartbrända kupolen". Över hela huvudbyggnaden var det stora luckor och det som var kvar av taket var förvandlat till pyrande svarta stockar. Det som inte lågorna förvandlat till oigenkännlighet var förstört av rök och vatten.
Västerviks-Tidningen, då som nu, som alltid håller sig till väsentligheter, kunde i alla fall lugna de skakade och oroade borgarna i stan på en punkt: Spritförrådet var intakt! "Det räddades undan de giriga flammorna och bars snabbt bort från det farliga grannskapet".