När kolet kostade 91 kronor tonnet

Västerviks-Tidningens medarbetare hade vänt sig till hamnkaptenen för att pejla läget på sjöfartsfronten. Schottenius var glad över de isfria fjärdarna. Däremot visade han stor oro för hamnens ekonomiska situation. Räkenskaperna för 1948 var inte klara. Men läget var bekymmersamt. Han berättade om sömnlösa nätter när räkningar för nödvändiga arbeten skulle betalas. Hamnavgifterna var praktiskt taget detsamma som före kriget medan kostnaderna stigit i höjden med en rasande fart.- När kolet kostar 91 kronor per ton (!) är man ju inte särskilt ledsen över att slippa bryta is med isbrytaren, för att inte tala om vad det kostar att hålla tio-tolv man ständigt sysselsatta med att hålla hamnspåren fria från is och snö.Hamnkaptenen belyste med ett exempel den ekonomiska obalansen. Ungefär en hundralapp kunde han få in i avgift för ett fartyg på cirka 300 nettoton. Det kunde samtidigt kosta upp emot 400 kronor för att få samma fartyg in och ut ur hamnen om vinterkylan var sträng och isen tjock. Schottenius hoppades att skogsägarföreningens sågverksrörelse skulle bli en exportfaktor att räkna med i framtiden och att centraliseringen av oljeupplagen på Lucerna skulle bli ett lyft för sjöfarten. Dessutom återkom han med ett redan då gammalt önskemål: normal spårvidd på järnvägen.- Det skulle utan tvivel betyda ett uppsving för Västerviks hamn om denna omläggning skulle komma till stånd, sa han.Västerviks hamn hade det besvärligare än många andra, enligt Bertil Schottenius. Anledningen var konkurrensen från lastageplatserna i Gamleby och Verkebäck där det var billigare att lasta och lossa. - Administrationen är ju en annan där än i Västervik; åtskilligt går oss förbi genom dessa lastageplatser där man lastar props eller lossar tackjärn till bruken. På sportsidorna var det däremot klackarna i taket. Västerviks brottarklubbs ordförande, Gösta "Bagarn" Gustafsson, var full av tillförsikt. Han kunde meddela att det var dags för stans storbrottare, Viking Palm, att lägga sig i hårdträning. Palm hade just fått besked från landslagsledningen att han var en av de främsta aspiranterna i fristil till landskamperna mot Turkiet och till Europamästerskapen senare under våren i Istanbul.- När Viking kommer igång blir det nog träning fyra-fem dagar i veckan, sa "Bagarn".Sportredaktören berättade att VBK-ordföranden "kände sin adepts ambition och i likhet med hela det brottningsintresserade Västervik gladde han sig åt Svenska brottningsförbundets förtroende för VBK-ankaret".Och till slut - även om det kanske inte direkt är en nyhet av ett oavvisligt allmänintresse - så vill vi inte låta er sväva i okunnighet om traktorbeståndet i den norra länsdelen vid den här tiden. Det var en nyhet av den dignitet som redaktionen ansåg skulle presenteras på förstasidan. Därför redovisar vi Kristidsstyrelsens sammanställning här: I vår del av länet fanns 587 traktorer. Av dessa drevs 454 med motorfotogen, 58 med råolja och 75 med bensin. 428 av dem hade gummihjul, 136 hade järnhjul och 23 hade båda delarna.

När kolet kostade 91 kronor tonnet

Västerviks hamnkapten, Bertil Schottenius, var nöjd med vädret när han mötte VT:s reporter en mild februaridag. Blidvädret sparade pengar. Hamnens ekonomi var hårt ansträngd.