Minnesord

Svante Berg. När Västerviks Tidningen hade personalfest brukade alltid Svante ta med sig sin Britt-Marie och titta upp på en liten drink innan det stora kalaset började. Så var det i år också, fredagen den 3 november. Några timmar tidigare hade han slagit mig med 67 pinnar i VT-mästerskapet i bowling.
I fredags var han synlig på stan. I lördags höll han ett bejublat tal på Bifrost. Men i måndags morse kunde han inte läsa min artikel om IFK:s seger i Tjust Open, och inte se den stora bilden på alla hans glada IFK-are. Då var han död.
För mig är det helt obegripligt. Han var en av mina absolut bästa kompisar. Vi träffades i början på 60-talet när jag blev IFK-are. Vi hamnade båda i tidningsbranschen, han fick mitt gamla jobb på VT 1980, och sedan rullade allt bara på. Om ni bara visste hur mycket roligt vi haft under alla år.
Invigningen av hamnmagasinet, där ingen visste vem som betalat all sprit, tjänsteresan till Stockholm där vi hade Sveriges minsta toalettrum, och fotbollsresan till Tipshallen i Jönköping med "Arne i Lillerum" i huvudrollen. Tre upplevelser bland flera hundra.

När vi träffades på Alla helgondags afton konstaterade Svante och jag att vi förmodligen aldrig varit osams under alla år. Vi satt mitt emot varandra i massor av år uppe på Timmergatan. Vi ville göra en bra tidning. Vi lyckades med både upplagan och ekonomin. Vi hade roligt på och utanför jobbet.
Svante gick hem lite för tidigt, men han dök upp på redaktionen då och då, inte minst för att sno Svenska Dagbladet för att kunna lösa korsordet. Han dök dessutom upp varje gång vi skulle plocka fram vinnaren av Guldbollen. Även då var vi alltid överens, trots att det blivit många VFF-are genom åren.

Det var tråkigt när Svante pensionerade sig. Hur stämningen är i dag går inte att beskriva. Det var ju Svante som stod för alla bra och dåliga historier. Den allra sista drog han säkert för sina kamrater i Bifrost i lördags.
Jag kommer att sakna Svante så länge jag lever. Och alla hans historier får bli ett minne för livet. Vad sägs om den här:
Svante spelade B-lagsfotboll med Jenny BK i Hjorted. Där fanns inget omklädningsrum, grabbarna fick klä om i Hveens smedja med jordgolv. När uppvärmningen var klar och JBK-arna skulle gå ut på planen kom Hveen in i smedjan med en spade.
- Vad ska vi ha den till?, undrade grabbarna från stan.
- I fall ni vill gräva ner era värdesaker, svarade Hveen.