Lovsång med Mozart som vägvisare
Mozarteffekten är ett vetenskapligt förankrat begrepp om hur musik påverkar oss. Det har inte alls bara med Mozart att göra, men studier just kring Mozart ledde till namnet.
Lovsång i kyrkan. Så späckat med röster har vi knappast sett koret i Hallingebergs kyrka förr. Men Lovsångens dag i söndags, eller rättare Lovsångens kväll, samlade nära tre hundra i kyrkbänkarna och en kör från alla kontraktets församlingar på 120 sångare! Det blev en praktfull stund med Mozart i centrum.
Foto:
Hela församlingen fick vara med att sjunga. Men särskilt kallade, och inövade, var kyrkokörssångarna från hela Tjust kontrakt, alltså i församlingarna (nu tar jag det norrifrån) i Ukna, Västra Ed, Överum, Dalhem ,Loftahammar, Lofta, Gamleby, Hallingeberg, Blackstad, Törnsfall, Västervik, Ankarsrum, Gladhammar, Västrum, Hjorted, Kristdala och längst i söder Misterhult.
En förhandsnotis talade om 150 sångare. Det blev 120, och det var nog tur. Trängseln var tillräcklig redan där. Men ståtligt lät det.
Kontraktets prost, Claes-Göran Thorell som också är Hallingebergs kyrkoherde, hälsade välkommen. Och han har en särdeles förmåga att sätta fyr på stämningar, att släppa in glädje genom sina kyrkdörrdörrar. Ett mer passande tillfälle är svårt att tänka sig. Om inte solen lyst så grant in genom kyrkfönstren hade man kunnat tro på advent. Så tät blev atmosfären.
Inleder man då med psalmer som Psalmbokens allra första, som just är upptakten till Lovsångskapitlet, med alla församlade på sina fötter, och med en inspirerad Aron Nilsson vid orgeln, då är grunden säkrad för en hel konsert.
Medan psalmen sjöngs vandrade alla körsångarna upp för kyrkans sidogångar och formerade sig till ett färgrikt sångberg i koret. Dessutom var därmed Wolfgang Amadé (så skrev han själv helst sitt käraste förnamn) Mozart på plats. Allt som vi fick höra hade Mozart skapat. Ja, allt utom psalmerna, även om Ps nummer 1 åtminstone har Wien som födelseort.
Hymner som "Lova Gud från himlen", "Mjukt flödar vårens sol", "Laudate Dominum" och mot slutet av programmet "O, vad världen nu är skön", "Hela jorden grönskar" och som körfinal "Ave verum corpus", en äkta klassiker.
En liten överraskning bjöd alla kantorerna på (jag räknade till tretton) genom att "nästan på studs" ha bildat en "Kantorskör" och kunde sjunga "Lovad vare Herren Gud".
Den mest erfarna av kontraktets kantorer på plats, Margareta Hjalmarsson var den första som besteg dirigentpulten. Men då&då lämnade hon över platsen till kolleger som Cecilia Tengver, Ylva Björn och Jeanette Hedlund, alla med olika stil och humör i sitt agerande men med full kontroll över alla de pigga rösterna.
Det är inte utan att man undrar hur man på samtliga hemmaplaner kunnat arbeta upp en så samsjungen enhet. Imponerande var det.
Jeanette Hedlund var också sopransolist i "Laudate Dominum", tillsammans med violinisten Alexandru Costici som vid ett par tillfällen under kvällen kunde låta kören vila rösterna medan han spelade ett par äkta Mozart-menuetter, den ena ur Eine kleine Nachtmusik. Därifrån hade han också hämtat den sats som kallas Romans. Vid flygeln satt då Marina Johansson, självfallet kantor. Vackert spel som genom sin lågmäldhet vidgade programmets gränser.
Det enda som förvånade mig var att arrangörerna inte tog chansen att också berätta lite om musiken. Hela året är ju Mozarts.
Så jobbar vi med nyheter