"Livet kan knappast bli bättre"

Till en början sköt hon tanken ifrån sig. Det var omöjligt att det skulle ske. Att det skulle hända henne. Men så går åren.

Tillbaka igen. I flera år höll sig Jessica Zandén borta från scenen. Men nu är hon tillbaka i full kraft. "Det är verkligen en glädje att få stå på en teaterscen igen", säger hon Foto: Lizzie Larsson/IBL

Tillbaka igen. I flera år höll sig Jessica Zandén borta från scenen. Men nu är hon tillbaka i full kraft. "Det är verkligen en glädje att få stå på en teaterscen igen", säger hon Foto: Lizzie Larsson/IBL

Foto:

Västervik2007-03-27 00:25
- Tills man en dag inser att nu har jag på något sätt levt mig igenom skräcken. Och när jag nu fyller femtio tycker jag det är ganska lustfyllt. Jag menar - det är rätt spännande att vara såpass gammal och ändå känna sig vital och vara sugen på livet. Det är faktiskt underbart.

Fastslår inte utan emfas - Jessica Zandén. Skådespelerskan som funnits i mången tv-tittares hjärta sedan 1989 då hon slog igenom som den starka, egensinniga Lilian i Lars Molins dramaserie Tre Kärlekar. En succé som under årens lopp har följts av åtskilliga andra, inte bara i tv-rutan utan också på bioduken och inte minst teaterscenen.
I morgon fyller hon 50 år.
Just nu är hon på Stockholms stadsteater där hon medverkar i Margareta Grapes dramakomedi Älskar dej också. Jessica gör rollen som mamma till två vuxna döttrar varav den ena ska till att gifta sig.
- Det är en jättekul roll och verkligen en glädje att få stå på en teaterscen igen, säger hon med övertygelse.
När Älskar dej också hade premiär i oktober i fjol var det första gången Jessica Zandén stod öga mot öga med en teaterpublik sedan år 2000.

- Då gick jag in i väggen. Det hade blivit för mycket av allt. Och jag tänkte att jag aldrig mer kommer att jobba som skådespelare, säger hon allvarligt.
- Istället har jag under den här tiden utbildat mig till kognitiv terapeut, berättar Jessica.
Hon började utbildningen 2003 och var klar i julas. Sedan dess kombinerar hon skådespelandet med terapeutarbete. Fast vägen dit har varit lång och jobbig.
- Att börja plugga igen var inte lätt. Där märkte man verkligen att man närmade sig de femtio. Det var tur att det var så intressanta saker jag läste.
Livet kan knappast bli bättre än det är nu, menar Jessica.
- Även om jag inte hunnit ha så många patienter ännu, så känns det väldigt bra att kunna göra en insats för människor som är i nöd. Och lusten till teatern återfann jag medan jag pluggade.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om