Kyrkvärd ett mycket gammalt hedersuppdrag

Kyrkvärdar har funnits i kyrkans tjänst lika länge som det funnits församlingar. De omnämns till och med på runstenar. Uttrycket "värd" kommer av "vara" som också finns i ord som bevara, senare vårda, värna, och i gamla uppteckningar kallades kyrkvärdarna för kyrkvårdare. Den beteckningen säger egentligen mer om vad som från början var kyrkvärdens uppgift; att tillsammans med prästen förvalta, försvara och vårda kyrkans tillgångar.
Det innebar att kyrkvärden hade ett ekonomiskt ansvar. Om något av kyrkans egendom försvann eller förskingrades så var kyrkvärden ersättningsskyldig. Man hade också ansvar för att inventarierna vårdades. Det kunde till exempel stå kyrkvärden dyrt om han inte såg till att repen till kyrkklockorna var hela och felfria. Ramlade klockan ner var böterna tre marker, blev ringaren ihjälslagen var böterna sju marker.

Under medeltiden hade kyrkvärdarna alla de uppgifter som numera delas mellan kyrkoråd, kyrkonämnd och kyrkvaktmästare. Först i slutet på 1800 -talet överfördes det månghundraåriga förvaltningsansvaret på kyrkorådet och kvar blev bara ansvaret för de kyrkliga inventarierna, det är fortfarande en av kyrkvärdens viktigaste uppgifter. Den liturgiska funktionen är också viktig. Den innebär bland annat att kyrkvärden, tillsammans med prästen, ska förbereda gudstjänsten. Att hjälpa prästen med påklädning och se till att allt sitter perfekt ankommer också på kyrkvärden. Vid processioner är kyrkvärdarena självskrivna, då de bär fram bröd och vin. En annan viktig uppgift är att läsa texter och att ta upp kollekt och att vid dopgudstjänster vara prästen behjälplig med att tända dopljus.

Kyrkvärdarna väljs av kyrkorådet vid början på varje ny mandatperiod. Minst två ska tillhöra kyrkorådet. För att bli valbar ska man tillhöra svenska kyrkan och vara minst 16 år. Hur många kyrkvärdarna ska vara står församlingen fritt att bestämma.Källor: Vald med förtroende: Alfredsson. Tjänst i heligt rum: Martling. Kyrkoordningen för Svenska kyrkan.