Fastän Anna-Karin Palm har händerna fulla med Snöängel, som ska ges ut i höst, gör sig det förgångna ständigt påmint. Romanen Målarens döttrar slog igenom stort för 14 år sedan och översattes till flera språk. Häromåret blev boken översatt till isländska, och i förra månaden var hon på författarföreläsning i Frankrike.
- Det känns märkligt att översättas till språk man själv inte behärskar. Speciellt franska, eftersom jag bodde i Frankrike då, säger hon med handen på espressokoppen hemma i köket.
Vistelsen i Frankrike började av en slump 1999. Under en resa hamnade hon i Yport, en by i övre Normandie. Hon blev förälskad. Först i byn, sedan i en fransman. Hon följde sin magkänsla, slog sig ned där - och hamnade på kollisionskurs med det franska språket.
- Det var chockartat att inte ha ett språk. På den franska landsbygden talar man bara franska, kan man inte språket finns man inte. Mycket av mitt människovärde försvann, jag betraktades som stum, som imbecill.
För att överleva lärde hon sig franska. Hon födde en dotter, och lärde sig franska. Efter sex år fick hon nog av byn och relationen, och återvände till Sverige.
Dock inte tomhänt. Med sig hade hon dottern, ett språk och en insikt.
- Tiden i Normandie väckte frågan om hur jag själv bemötte folk som inte behärskade svenskan perfekt. Jag minns hur språklösheten kändes och försöker att lyssna bättre.
Författardrömmar närde hon rekordtidigt. Ännu hänförd över att kunna läsa hade femåriga Anna-Karin av mamma och pappa fått höra att man kunde ha bokförfattandet som yrke. Då var saken klar.
- Mina föräldrar studerade under hela min uppväxt (mor till läkare, far till ingenjör). Det kändes att ingenting var omöjligt, och att det viktiga var att göra det man brann för, inte att tjäna en massa pengar.
Som författare har hon kunnat ta en promenad när det fallit henne in, liksom förkovra sig i människans sinnevärld. Längs vägen kom hon även underfund med yrkets baksida: en periodvis ekonomisk otrygghet. Det blev en del ströjobb som garderobiär, brevbärare eller inläsare av talböcker. Efter debuten 1991 dock främst som frilansande förlagsredaktör.
Har livet blivit som du har tänkt dig?
- Livet har fört med sig både negativa och positiva överraskningar. Men jag har fått syssla med det jag ville. Praktiska motgångar som ont om pengar har jag ganska lätt att hantera.
För fem år sedan drabbades hon av en sjukdom (nu botad), vilket gjorde henne ännu mer benägen att leva i nuet.
- Jag har fått en ökad känsla för det som är viktigt i livet: arbetet och de nära och kära, säger Anna-Karin Palm.