Priset delades ut i Stockholm i samband med en "samhällsbyggarafton". White arkitekter vann priset tillsammans med Upplands Väsby kommun, Hemsö och Peab för byggnaden Messingen vid Väsby station. Messingen är Väsbys nya gymnasium och mycket till.
Juryns motivering löd: "för ett effektivt användande av samhällets resurser som resulterat i ett stort bidrag till en levande, lärande och hållbar stadsmiljö". Priset består av en plakett att sätta på kontorets husfasad och så äran förstås. Den är stor.
Klara Frosterud tycker att det är väldigt kul. Priset värderas högt av branschfolk. Till skillnad från andra arkitektpriser så är det inte bara den färdiga produkten som granskas och prisas. Här handlar det om hela processen, från ax till limpa. Och processen har varit lång.
- Den började redan 2005, berättar Klara Frosterud.
Hon och kollegorna på White arkitekter fick i uppdrag av Upplands Väsbys kommun att utreda alternativen för ett nytt gymnasium. Den befintliga skolan hade stora brister. Eleverna flydde till andra mer attraktiva skolor.
- Gymnasiemarknaden är tuff i Stockholm, säger Klara Frosterud.
Den första tanken var att man skulle försöka renovera och modernisera den skola som fanns. Men under resans gång fann man att hela huset var mögelskadat och att det var dumt att lägga ner stora pengar på en omfattande renovering.
- Vi lyckades övertyga politikerna att det var bättre att bygga nytt och hållbart, säger Klara Frosterud.
Det blev startskottet för ett skolbygge som har beskrivits som banbrytande. I dag har Upplands Väsby fått en "multifunktionell mötesplats och motor för hela kommunens utveckling" på en gammal sliten industritomt. Messingen är en byggnad som sjuder av livet dygnet runt.
- De tre nedersta våningarna är publika med bibliotek, restaurang och lokaler för idrott och konferenser med mera, berättar Klara Frosterud.
Just skolbyggen har blivit lite av en specialitet för Klara Frosterud. I dag är hon ansvarig för skolprojekt hos White. Det handlar om allt från förskolor till universitetsbyggnader. Hon har nyligen, tillsammans med kollegor, lämnat in tävlingsbidrag för ett bygge i Helsingör.
Vägen till arkitektexamen i Lund 1993 började med att Klara utbildade sig till byggnadsingenjör. Under praktiken på Atrio i Västervik fick hon värdefull kunskap för den vidare resan mot det hägrande målet. Den gick via Lund, konstakademien i Köpenhamn, praktik under sommar-OS i Barcelona 1992 och senare studier vid konsthögskolan i Stockholm. Men det var trögt i portgången.
- Det var svårt att komma in på arkitektutbildning. När man började med antagningsprover så gick det lättare för mig, säger Klara Frosterud.
Det kan hon nog tacka sina konstnärliga gener för, hennes föräldrar Lars Frosterud och Åsa Jägerhorn, är väl bekanta i det konstintresserade Västervik. Men Klara har inte lockats att själva vandra på den törnbeströdda konstnärsvägen.
Hon tycker att samhällsbyggandet är mer intressant, att rita hus som ska stå i kanske 100 år innebär ett stort ansvar och påverkar människors vardag på ett helt annat sätt. Det stimulerar.