I många år har han vid olika tillfällen berättat om att han planerar för ett mindre hektiskt liv. Han har till skillnad från det mesta annat han gjort inte varit speciellt framgångsrik i det avseendet. Hans almanacka har fortfarande inte så många tomma blad.
- Jag har pratat om att varva ner i snart 20 år, erkänner Börje som nu ska försöka göra allvar av sina planer.
I dag inskränker sig hans engagemang i huvudsak i en skogsgård i Hjorted där han kopplar av i traktorn med att sladda vägar och ploga snö när möjlighet ges. Han är delägare i Materialmännen och har styrelseuppdrag i ett par lokala företag och i Västervik Speedway. Fastighetsimperiet har han lämnat över till de båda döttrarna.
Han drömde redan tidigt i unga år att slå sig på affärer. Men om inte Kennedy och Chrusjtjov (1962) hade råkat i luven på varandra så kanske Börjes liv tagit en annan bana.
- Jag var på väg till min syster i Kalifornien men sköt på resan en månad. Under den tiden träffade jag min hustru.
Börje blev kvar hemma. Han växte upp i Dalsjö i Blackstad. I slutet av 1960-talet drev han bysågen. Konjunkturen var gynnsam. Sågen växte och 1969 kunde han komplettera sågen med ett hyvleri när han köpte Västerviks Träindustri. Affärerna blomstrade. Andersson öppnade Västerviks första byggshop. Under en tio-års-period ökade omsättningen från 300 000 till 45 miljoner kronor!
1982 sålde han. En ny utmaning stod och väntade. 1985 köpte han pappersbruket som stått öde i fem år. Efter tre års hårt arbete var industrihotellet fullt uthyrt och 220 personer hade sin sysselsättning där. Det vara dags att ta nästa steg.
I början av 1990-talet köpte han det gamla slakteriet vid Tre Bröders sund av Samfood. Historien upprepade sig. När han sålde Ostkustens företagscenter till den störste hyresgästen, Plivit Trade, hade 80 personer sin utkomst inom fastighetens väggar.
Och vid fyllda 63, när Börje Andersson var på väg att än en gång trappa ner, slog han till igen och köpte Electroluxfabriken tillsammans med Åke Sjöblom. Den gamla dammsugarfabriken fylldes med det ena företaget efter det andra och 400 var sysselsatta där när det gick som bäst. Fabriken såldes för fyra år sedan.
Börje Andersson har varit flitig och jobbat hårt. Han har aldrig varit rädd för att ta i själv. Det vittnar en titt i VT:s bildarkiv om där man kan se honom med slips och skjorta under blåstället...
- Det var under tiden på pappersbruket - då kunde jag få rycka ut och hugga i med både det ena och det andra.
Börje Andersson har tagit vara på sin stund på jorden. Han har drivits av ett lokalpatriotiskt samhällsengagemang, både som företagare och som kommunpolitiker.
- Jag har velat vara till nytta och hjälpa till med att skapa sysselsättning.
Samhället har också visat honom sin uppskattning. Han har blivit årets företagare, fått Kungliga patriotiska sällskapets medalj, bland annat. Det ser han som en bekräftelse på att hans arbete varit samhällsnyttigt. Och som många andra framgångsrika män beklagar han att arbetet många gånger fått gå ut över familjen. Det ska han försöka reparera nu - när han ska börja trappa ner!