"Jag vill använda min kunskap och erfarenhet"

Vi sitter ner i ett av de stora men sparsamt möblerade rummen. Den låga decembersolen strömmar in genom de spröjsade rutorna. Agneta Ekmanner bjuder på te i stora vita koppar och huset liksom avger en slags mjuk tystnad.Agneta berättar att hon först började plugga statsvetenskap och historia i Lund, men ganska snart rycktes med i teatern, där hon blev fast. Sedan har åren runnit iväg.Fortfarande betyder jobbet mycket. Egentligen gick Agneta i pension för nästan tio år sedan. Men till skillnad från dem som längtat och sett fram mot den dagen, blev Agneta nedstämd. Plötsligt var hon, vid 60 års ålder, för gammal för yrket som också varit en stor del av hennes liv.- Jag blev oroad i själen. Allt blev tråkigt. Till slut var jag tvungen att själv ta tag i det, för jag ville inte tappa taget om min teaterkärlek. Helt lätt var det inte, men till slut började rollerbjudandena rulla in igen. Till våren ska hon göra Joan Didions självbiografiska monolog Ett år av magiskt tänkande på Göteborgs stadsteater. Historien handlar om tiden efter att författaren både förlorat sin man, som hon levt med i över 40 år, och sin dotter.Rollen tycks vara som gjuten för Agneta. Precis som Joan Didion är hon politiskt engagerad, dessutom delar de en slags styrka som inte visas i den tunna kroppen utan snarare i den fasta blicken. - Det hon går igenom är fruktansvärt, ändå är hon tvungen att hantera det på något sätt. Hon tar striden. Och där, i det svåraste finns också det viktigaste, säger Agneta.Repetitionerna har ännu inte börjat, och Agneta gruvar sig en aning för hur det ska gå. Nervositeten är densamma som tidigare och kan kanske mest liknas vid prestationsångest. Samtidigt har hon så mycket erfarenhet i bagaget som hon kan luta sig mot.- Jag har en större kunskap nu än när jag var ung, och den vill jag använda. Det finns så många kunniga och duktiga människor som ställs utanför trots att de inte vill det. Den borde samhället ta vara på.Enligt Agneta är teatern betydligt bättre än filmindustrin på att spegla hela samhället, och använder både yngre och äldre skådespelare.- Det finns en otrolig åldersfixering i svensk filmindustri. I USA har de Meryl Streep, och Katherine Hepburn filmade för fullt fastän hon var 80 år, men i vårt samhälle tar man inte till vara på de äldres erfarenheter.- Jag är inte så intresserad av att anklaga, men man kan ju undra hur de tänker.

"Jag vill använda min kunskap och erfarenhet"

En bit ut på Norra Djurgården i Stockholm bor Agneta Ekmanner med sin man i ett vackert hus från 1800-talets början. - Vi är på den borgerliga sidan nu, säger skådespelaren som i sin ungdom bland annat var med om kårhusockupationen 1968.