En fika med Sandra Svensson
- Jag fick idén att öppna eget när jag jobbade extra i affären och jag såg att där fanns en lämplig lokal, förklarar Sandra när vi slagit oss ner i gröngräset i hembygdsparken vid kyrkan.
Frisöryrket har alltid varit en dröm och hon trivs utmärkt med sitt jobb.
- Det har gått bra. Jag har kunder inte bara från Blackstad, utan från många orter runtomkring. Jag kan ju vara flexibel och ställa upp när folk har tid och det uppskattas. I gengäld kan jag ta en dag ledigt så här mitt i veckan, säger hon innan vi tar itu med fikastundens frågor.
Vad gör dig arg?
- Orättvisor och fördomar. Jag kommer ibland i ganska hetsiga diskussion med kompisar och andra som jag träffar när jag märker att de har rasistiska åsikter. Jag är aldrig rädd att stå för det jag tror på och säkert ganska envis och svår att övertyga om att jag skulle ha fel.
När grät du senast?
-Det var faktiskt förra söndagen när barnen sjöng i Blackstad kyrka. Jag tyckte själv det var lite fånigt att gråta för något som lät så fint, men jag har lätt att gråta också när jag ser filmer och läser böcker.
Vilken är den största risk du tagit?
- När jag öppnade egen frisersalong. Jag visste inte så mycket om att starta eget och jag var för ung för att gå kurs och för att få bidrag. Men det har gått bra utan kurser. Pappa trodde på mig och mamma är redovisningskonsult, och det räcker långt.
Vilket tv-program skäms du för att du tittar på?
- Big brother. Det är väl inte många som vill erkänna att de tittar på det. Förr tyckte jag också att det var dåligt, men man blir lite beroende att se hur det går.
Om du skulle bo i något annat land, vilket skulle du välja?
- Spanien tycker jag är fint, särskilt Barcelona, eller kanske Australien, men där har jag inte varit, ännu. Men jag vill gärna åka dit. Jag brukar resa så fort jag kan, så jag kanske hittar något annat, ännu bättre land. Men än så länge så trivs jag här i Blackstad.
Frågan "vad vet du idag som du önskar att hade vetat när du var ung" bestämde vi att återkomma till om så där tjugo år.