"Jag lever det liv jag måste leva"

- Det är många som tror att jag spelat den rollen förut, men det har jag faktiskt inte. Jag har fått frågan, men jag har velat vänta på Helena och det känns oerhört roligt att vi i gamla Änglagårdsgänget gör det här tillsammans.I dag fyller han femtio, är småbarnspappa, har en sambo som är dryga 20 och en mor som börjar bli lite till åren.- Jag lever i ett väldigt stort spann av åldrar just nu, påpekar han. För Rikard Wolff betyder inte åldern något egentligen. Men han säger att han har blivit mycket mer medveten om sin hälsa sedan dottern kom till världen. Att det finns ett värde i att inte förstöra sig. "Livet är så kort ändå". - Jag tycker inte att det är så farligt att fylla år igen. Jag tycker att jag är ganska snygg och bibehållen. För det är det fysiska förfallet man är rädd för, tycker jag.- Kärleken är en bra medicin mot detta också. När jag träffade min kille för ett par år sedan kände jag att jag hade lust att vara snygg igen, nu har jag lust att leva och tycker inte att det är så roligt att förfalla och bli plufsig och se medelålders ut.Rikard berättar att det var i 20-årsåldern vändpunkten kom. Då började han spela teater och sökte sig till en teaterskola i Skara. Det var också då som han träffade sin första pojkvän och flyttade hemifrån. - Det var livets stora steg. Det var mitt eget liv som började. Det som jag själv valde.I och med att han blev "känd" har även hans privatliv blivit intressant. Att han väljer män har väckt känslor hos många. - Mot min vilja är jag provocerande. Men det är inte min avsikt. Avsikten är att leva det liv jag måste leva; söka mig till den kärlek och de människor som jag vill ha omkring mig och ett föräldraskap som är nödvändigt för mitt liv. Sen är jag en offentlig person och jag har full förståelse för att det uppstår en symboleffekt av detta. Jag tycker nog att den offentliga sanningen kan vara ganska hycklande, just vad gäller kärlek och relationer. För några veckor sedan var det premiär på föreställningen Edvard den andre där Rikard spelar Edvard, en kung som lever med hustru och barn, och samtidigt har en manlig älskare som han placerar på alla höga poster i samhället. Något som inte ses med blida ögon av den härskande klassen.Att spela rollen har inte varit lätt, berättar han.- Homosexuella relationer har blivit beskrivna och exponerade de senaste 10-15 åren. Men trots allt - att spela en kärleksrelation, rent fysiskt på scenen, det är ny mark. Jag känner det i hela kroppen att det är ovant. Och ändå är jag homosexuell.Föreställning har fått bra kritik och varje kväll är det i princip utsålt. Handlingen må vara provocerande, men det gäller även att kunna fånga publiken, och det är något som Rikard Wolff behärskar. Han har tolkat Piaf och Brel och älskar Frankrike. Han är ytterst konstnärlig och en person som ofta uttrycker sig i ord, genom sång, genom skådespeleri eller på målarduken. - Jag har andra sidor jag också och kan vara rätt småborgerlig. Kollar på tv, Let's dance på fredagar när jag har chans. Jag älskar att komma hem och laga middag med min kille och sen zappa mellan olika kanaler på tv. Jag har en mycket enkel yta. Jag är väldigt svensk och har aldrig ens bott i Frankrike. - Folk kan säga till mig. "Du går säker runt i en sidenmorgonrock". Nä serrö, det gör jag inte. Snarare är det gore-tex, fast inte riktigt.På födelsedagen blir det nog varken sidenrock eller gore-tex-klädsel. Då ska han fira med sin familj. Några dagar efteråt blir fest med kompisarna. - Jag önskar mig att det ska vara vår den dagen jag fyller år.