Hon har inte kunnat glömma bilderna.
Bilderna av gatubarn med trötta ögon och trasiga kläder har etsat sig fast på näthinnan.
- Det var fint med hotell nära stranden och trevligt med manikyr och pedikyr, men det jag kommer ihåg mest från min Indienresa 2008 var gatubarnen i de sämre kvarteren.
Sedan dess har hon viljat åka tillbaka. Då gav hon en kokosnöt till ett par av barnen. I februari när hon åker till Sikar vill hon ge mer.
- Alla vi i väst som har dåligt samvete kan göra mer än vad man tror. Jag ska hjälpa barn med hygienen. Jag ska hjälpa dem med att borsta tänderna och tvätta händerna. Sedan ska jag hjälpa dem med matte och engelska.
Grundström går tredje året på Västerviks gymnasium och resan till Indien är kopplat till hennes projektarbete.
- När jag kommer hem vill jag åka ut och prata om det jag upplevt och om vad jag lärt mig. Kanske kan jag få fler att åka iväg också.
På kuppen hoppas hon också att bli av med ett problem.
- Jag kan klaga lite mycket på hur jag har det här i Sverige. Jag kan klaga på datorn, på kallt vatten i duschen, på att det är kallt på golvet. På småsaker. Jag vill inte det. Jag hoppas att den här resan kan få mig att sluta klaga. Att jag blir lite mer nöjd.