?Handla lokalt och inte mer än du behöver?
Joakim Måhammar i Gamleby är miljövännen som vill minska konsumtionen till förmån för mer egen tid.
Foto: ANDERS LILJEGREN Joakim Måhammar i Gamleby är en passionerad värnare om miljön och det lokala samhällets utveckling. Han bekymrar sig för den globala ekonomins effekter och hur vi missbrukar våra gemensamma resurser på jorden.
Foto:
I slutet av 90-talet började han arbeta på Crearome. Då hade han varit arbetslös i närmare fem år, med lite ströjobb emellanåt. Under arbetslöshetstiden startade han en trädgårdsfirma som han fortfarande driver, efter att tidigare ha gått trädgårdslinjen på Valstadskolan.
Han är medlem i miljöpartiet men har inga offentliga uppdrag. Däremot är han sekreterare i den lokala partigruppen och en av de drivande i idéarbetet.
? Jag vill vara med som igångsättare och motor i partiarbetet. Folk behöver få veta mer om det grundläggande, hur saker och ting hänger ihop, om växthuseffekt och klimatförändringar och människans påverkan på naturen.
Vi har numera lärt oss att om alla kineser ska ha lika många bilar som vi i västvärlden så blir miljöpåverkan alldeles för stor.
? Det påverkar hela mänsklighetens möjligheter att försörja sig. Men är vi de som ska förbjuda andra att göra vad vi själva gör? undrar Joakim Måhammar.
Bilåkande hör ihop med våra konsumtionsmönster och han bekymrar sig för den utveckling konsumtionen tagit i dag.
? Småbutikerna på landet försvinner ju när folk handlar i stan för att de ändå åkt dit. Och ju mer varuhus och större affärer som etableras i Västervik ju mer utarmas den lokala handeln på andra orter runt om i kommunen. När affärer på landsbygden läggs ner tvingas alla andra att också åka till stan och handla.
? Det blir också färre butiksanställda totalt sett för de större affärerna har färre anställda per antal kunder. Och pengarna som är i omlopp försvinner allt mer ut från kommunen. Handlar man lokalt ger pengarna också jobb lokalt. Pengarna blir mer värda då.
Han förespråkar lokal solidaritet i konsumtionen för att vi alla vinner på det. Men inte ensidigt, landsbygden ska inte isoleras. Däremot pekar han på hur viktigt det är att hålla igång det lokala samhället.
? Vi kan inte tillverka bilar och datorer i varje kommun, det ska vi inte. Men vi kan köpa mer lokalt producerad mat än vi gör i dag.
Importen av till exempel kött kan innebära att vi accepterar mat producerad under förhållanden i andra länder som inte är tillåtna här hemma:
? Vi kan köpa danskt kött från grisar som får gå så tätt att bonden måste kupera svansarna på dem och det blir billigt kött. Samtidigt tillåter vi inte sådana förhållanden i djurstallarna hos våra egna bönder. Då känns det väldigt fel att importera sådant kött.
? I västvärlden blir vi rika på att producera materiella saker som vi skickar fram och tillbaka mellan varandra. Men vi borde vara mer rädda om jordens resurser, det är det vi lever på och de är inte outtömliga.
I dag talas ständigt om tillväxt och framgång mäts i ekonomiska termer.
? Vi får allt mer pengar men växthuseffekten slår ut beboelig mark, jordbruk och fiske på vissa områden samtidigt som det blir fler människor på jorden. Fler ska leva på mindre resurser. Men med den globala ekonomi och politik vi har i dag kan vi inte heller expandera våra territorier.
? Vi i västvärlden är rika för att vi utnyttjar andras fattigdom. Till exempel köper vi kläder som är tillverkade i Asien där textilarbetare inte får lön så att de klarar ett hyggligt boende eller att hålla sig friska. I Kambodja är det till exempel förbjudet med fackföreningar och produktionen bygger på att militär och polis har så stor makt över människorna.
Det kan vara svårt att hålla sig till sådana principer, att inte konsumera det som är producerat med tvivelaktiga och orättvisa metoder.
? Jag är ingen dysterkvist. Egentligen är jag ganska nöjd på livet men jag vantrivs med att vara tvungen att leva på andras fattigdom. Människor i andra länder ska inte fara illa föra att jag ska kunna ha det bra. I dag finns slaveriet i tredje världen, men vi ser det inte.
Han köper rättvisemärkt om det finns.
? Det borde alla göra. Då vet man att arbetarna fått minimilöner, kan arbeta fackligt, inget barnarbete förekommer och att diskriminering motverkas.
? Jag har läst att i USA har man i dag dubbelt så mycket saker i sin ägo som för 50 år sedan, men lyckonivån är densamma i dag som då. Och svenska barn med 650 leksaker, har de kvar något att längta efter?
? Jag tror att vi skulle kunna må så mycket bättre om vi istället för att konsumera mer ökade välfärden med mer egen tid att göra saker som vi mår bra av.
Joakim Måhammar
Ålder: 38 år
Bor: I äldre villa centralt i Gamleby.
Familj: Gift med Malin. Döttrarna Agnes, 15 år och Karin, 12 år.
Favoritmat: Quorn-paj.
Favoritsysselsättning: trädgårdsarbete, biodling och att läsa böcker. Favoritboken är ?Kalabalik bland guavaträden? av Kiran Desai.
Det gör mig glad: Att läsa på folkhögskolan.
Bäst med Tjust: Det är mitt hem.
Ålder: 38 år
Bor: I äldre villa centralt i Gamleby.
Familj: Gift med Malin. Döttrarna Agnes, 15 år och Karin, 12 år.
Favoritmat: Quorn-paj.
Favoritsysselsättning: trädgårdsarbete, biodling och att läsa böcker. Favoritboken är ?Kalabalik bland guavaträden? av Kiran Desai.
Det gör mig glad: Att läsa på folkhögskolan.
Bäst med Tjust: Det är mitt hem.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!