Gunnar Ekelöf var särling och poet
Författaren Gunnar Ekelöf kan nog räknas som portalfiguren i svensk poesi. Han har kallats för Sveriges förste surrealist men han drog sig mer åt mystiken och blev en rebell och outsider som ständigt ifrågasatte. I september skulle han ha fyllt 100 år.
100 år i år. Gunnar Ekelöf, portalfiguren i svensk poesi. Foto: Scanpix
Foto:
Särling, rebell, icke-kristen mystiker, mannen som ständigt ville stå utanför det etablerade samhället. Det finns rätt många sätt att beskriva poeten Gunnar Ekelöf. Helt klart framstår han som en av 1900-talets viktigaste svenska författare med en hängivenhet inför det skrivna ordet som stundtals låg på utmattningens gräns, framför allt på ålderns höst.
Han föddes som Bengt Gunnar Ekelöf i en välbärgad familj den 15 september 1907 i Stockholm. Fadern Gerhard Ekelöf var börsmäklare och modern Charlotta von Hedeborg kom från en adlig familj.
1916 avled fadern. Med honom hade Ekelöf ett god relation, med modern däremot var det värre. Henne beskrev Gunnar Ekelöf senare som känslokall och ond.
Studier förde honom både utomlands, till London och Paris, och till Uppsala. I den franska huvudstaden kom han under 1920-talet i kontakt med de surrealistiska strömningarna och han betraktas i dag som Sveriges kanske förste surrealist.
1932 kom den första diktsamlingen "Sent på jorden". I samma veva gifte han sig med Gunnel Bergström. Hon lämnade honom knappt ett år senare för en annan stor poet, Karin Boye.
Hans andra äktenskap, med Nun Flodquist, varade i nästan tio år men Ekelöfs rastlösa leverne och alkoholproblem ledde till skilsmässa. 1951 gifte han om sig med Nuns syster Ingrid och det äktenskapet varade resten av hans liv. Tillsammans fick de dottern Suzanne.
1941 kom det stora genombrottet med diktsamlingarna "Färjesång" och "Promenader". Den förstnämnda tillhör idag de svenska klassikerna och rymmer en av hans kanske mest lästa dikter, "Eufori". För övrigt placerad som tvåa i Expressens omröstning.
Förutom det egna författarskapet skrev han mängder med artiklar och recensioner.
Han var också en flitig översättare och tog sig an verk av bland andra den franske poeten Arthur Rimbaud.
Gunnar Ekelöf fick Frödingstipendiet 1952 och sex år senare övertog han stol nummer 18 i Svenska Akademien efter författaren Bertil Malmberg.
Han var hela sitt liv mycket intresserad av antiken, bysantinska kulturen och orienten och det var väl ingen tillfällighet att arbetet med hans sista verk, "Diwan"-trilogin, inleddes under en resa till Istanbul. Den första delen i trilogin, "Diwan över fursten av Emgión", gav honom Nordiska rådets litteraturpris 1966.
Gunnar Ekelöf avled den 16 mars 1968 i Sigtuna.
Så jobbar vi med nyheter