Gamla bröllopstraditioner återupplivas
Björken drogs oftast till brudgummens föräldrahem där skaran av släkt, vänner och grannar som deltog i uppvaktningen förväntade sig riklig förplägnad. Gåvor överlämnades till det blivande brudparet och ofta blev det sedan en riktigt munter kväll med dans och fest i någon bygdegård.
Det hela gick under namnet kryckgänge, där krycka kommer av det gamla talesättet att brudparet "ramlade ned" från predikstolen när prästen läste upp lysningen och då behövde stötta sig på en krycka.
I våra trakter ordnades kryckgänget med björkdragning i samband med att äktenskapet pålystes i kyrkan andra söndagen. Lysningen var ett slags tillkännagivande att ett par tänkte gifta sig och lästes upp i brudens hemförsamling tre söndagar i sträck. 1969 upphörde lysningen att vara obligatorisk och med den försvann i stort sätt också traditionen att dra björk.
I söndags återupplivades seden i Almvik. Där uppvaktades det blivande brudparet Eleonor Ericsson och Andreas Storgård med en ståtlig björk som drogs fram med traktor till deras blivande hem.
Färden med björken började vid brudens föräldrahem i utkanten på byn. Därifrån drogs den på landsvägen med en grupp durspelare från Ankarsrum direkt efter björken, följda av släkt och vänner som slutit upp för att hylla det blivande brudparet.
De var ovetande om vad som var på gång och hade bara fått veta att de borde hålla sig hemma under eftermiddagen eftersom de skulle få hjälp med att kupa sitt potatisland.
När det festliga följet kom bygatan ned så stod ett mycket överraskat och lyckligt par utanför sitt hus och tog emot uppvaktningen.
Sedan bjöds alla på kaffe i trädgården. Allt var ombesörjt av brudens mor Gullvi Ericsson som vet att dottern är en stor vän av gamla traditioner. Gifter sig gör paret i Törnsfalls kyrka på midsommarafton.
Så jobbar vi med nyheter