– Det känns speciellt att fylla 18 och få bestämma lite mer själv. Även om jag redan nu bestämmer en del själv, säger Simone.
När Simone föddes hade nyårsdagen gått över i kväll. Klockan 22:18 tittade hon ut som mamma Zenithas första och pappa Björns tredje barn. Blott 45 centimeter lång och 2 330 gram lätt. VT besökte BB när hon var några dagar gammal för att få träffa kommunens första millenniebebis och hennes föräldrar. De beskrev henne då som en lugn och snäll liten individ, ett intryck som verkar ha bestått.
– Jag är nog lugnast i familjen, säger hon och sneglar retfullt på sin mamma Zenitha, som sitter bredvid henne i soffan.
När hon föddes hade Simone två äldre halvsyskon. Under de kommande åren berikades hon med två småbröder. Och sedan en tid tillbaka lever hon i en familjekonstellation där hon fått bonussyskon också. En riktig storfamilj, med andra ord.
Men det är inte alltid som Simone har lust att umgås med familjen.
– Jag tycker om att vara för mig själv. Det rensar tankarna. Jag tycker om att promenera också och gör det ibland med min mormor, säger hon.
Ett annat intresse är tennis. Simone har spelat sedan hon gick på mellanstadiet och intresset håller i sig.
– Det är lite kul att jag började med tennis eftersom jag egentligen är bollrädd, säger hon.
Till vardags går Simone på gymnasiet. Hon läser första året på gymnasiesärskolans hotell- och restaurangprogram och varvar dagarna på skolan med praktiska moment på restaurangskolan i centrum.
Men någon karriär inom restaurangbranschen tror hon inte på.
– Jag gillar inte att laga mat. Jag valde den här inriktningen för att det bara fanns två program att söka, och det här var lite lugnare. Jag ville inte flytta hemifrån för att gå gymnasiet heller. Men kanske fortsätter jag plugga efter gymnasiet så att jag kan få ett bättre jobb.
Vad vill du jobba med då?– Jag vet inte riktigt än. Men jag vet vad jag inte vill. Jag vill inte jobba på sjukhus eller äldreboende, säger hon.
Simone har funderat på att utbilda sig inom fotvård.
– Men jag vet inte om det går då jag är överrörlig i fingrarna, säger hon.
När hon inte går i skolan eller spelar tennis, tycker Simone mycket om att fotografera. Och pyssla. Hon spelar också en del tv-spel och tycker om att läsa och titta på film.
– Min favoritfilm är Mamma Mia. Jag har sett den nio gånger och när jag hör Abba-låtarna i andra sammanhang kan jag precis placera var i filmen de spelas, säger Simone.
Resa är också något som Simone gjort med familjen. En hel del inom Norden med resor till bland annat Gotland och Legoland som höjdpunkter. Förra sportlovet flög hon för första gången då familjen reste till Lissabon i Portugal. En resa de gärna gör om. I somras gjorde hon sin andra flygresa, den här gången med sin pappas familj till Mallorca.
Finns det andra resmål du drömmer om?– Jag skulle gärna vilja åka till Paris. Jag har ju ett franskt namn, och jag tycker om språket, det låter som poesi. Dessutom är ju Paris kärlekens stad.
En sak som Simone brinner starkt för är att värna om svaga och utsatta grupper. Hon har skänkt saker och pengar till välgörenhet som vänder sig till utsatta i Västerviks kommun. Hon har gett ett täcke till en tiggare som satt och frös. Och hon kämpar mot mobbning och för människors rätt att uttrycka sig.
Födelsedagen kommer att firas traditionellt, med mat och tårta på nyårsdagen. Senare planerar Simone ett party med sina gamla tjejkompisar.
Att fylla år på årets första dag är lite speciellt, men inte alltid något att eftersträva.
– Det brukar bli lite konstigt på tolvslaget när man först säger gott nytt år och sedan grattis på födelsedagen, säger hon.
– Och sen kan jag ibland tycka det är lite tråkigt att fylla år direkt när året startar. Det vore bättre att fylla sent och ha något att längta till.