Föredrag fängslade i Gunnebo

Lars Oswald gästade IOGT-NTO Gunnebo Västrum i fredags kväll med ett föredrag om indelningsverket och rotebönder. Vad dessa ord stod för, hur de var organiserade och hur det påverkat oss idag. Inledningsvis fick de samlade en historielektion om hur försvaret var organiserat för 400 år sedan.
Indelningsverket är en gammal militär organisation med 400 år på nacken, under Gustav Vasa tid organiserades en form av krigsmakt och organisationen fortsatte under Karl XI. Var 10:e mansperson togs upp i rullorna, för att skrivas ut som knektar. Karl XI ville rusta upp indelningsverket, detta efter 1672 års slag i Lund, han ville ha hårdare krav på soldaterna.

Oswald berättade även en hel del om de rotegårdar och soldattorp som finns och har funnits i våra trakter. Bland annat att en rote bestod av antingen en soldat, båtsman eller ryttare, ej att blandas ihop med de kyrkliga rotarna.
? Sammanlagt fanns 19 rotar i sockenområdet Gladhammar- Västrum. rotegårdar som fanns var bland annat Tjursbo rotegård som tillhörde rytteriet i Östergötaland Andra Livgrenadjär Regementet, Vassbäck utanför Västervik tillhörde också Livgrenadjärerna.
Till dessa rotegårdar tillhörde givetvis ett båtsmanstorp eller soldattorp. Under åren 1684 till 1901?02 har det funnits en mängd av människor som passerat genom dessa torp. Dessa indelningsverkets soldater var för det mesta drängar, torparsöner samt även rotebondens barn.
De fick slita ont, ett år i kronans tjänst och ett friår, några kommunikationer fanns det inte utan de fick gå till sina inmönstringsorter. Till exempel båtsmännen fick gå till Karlskrona, ryttarna rida till Malmen i Linköping.

Sedan belyste Lars Oswald även de olika soldatnamn som dessa ?knektar? kunde ha. Soldatnamn som kom till enbart för att kunna skilja till exempel fyra soldater med namnet Andersson åt vid den årliga generalmönstringen. Dessa namn följde soldaten då länge han var på den roten och även efteråt. Men kom det en ny soldat fick han ett nytt namn, om det inte var sonen eller så. För båtsmännen var det annorlunda, hette han ?Humla? så följde namnet med tills båtsmanstorpet/roten lades ner.
? Själv har jag ett ?knektanamn?. Min farfar hette Jonson, han blev soldat och fick namnet Oswald. Ena brodern fick namnet Hult och den andre brodern fick heta Frisk, berättade Lars Oswald.
Så här fortsatte kvällen hos IOGT-NTO, trivsamt med en hel del historia och berättelser om just soldatnamn och om vad dessa soldater gjorde under sina dar i kronans tjänst.