"Det var så jag fixade barndomen"

Pia Johansson tar emot i sin nytapetserade loge på Stockholms stadsteater. Efter 25 år i logen gick hon från tanke till handling och tapetserade den, tillsammans med skådespelarkollegan Iva Boman. Hon sträcker ut händerna på den glittrande soffryggen och framhåller hur bra hon trivs i logen. Osökt dyker minnesbilder av nätter hon olovligt tillbringade på soffan upp, en kort period mellan två andrahandslägenheter. Hon minns säkerhetsvakten som stack in sitt stenansikte i logen och som konstaterade i kommunikationsradion: "Ja, här på femte våningen är det lugnt. Pia sover som vanligt."Andra röster hade hon som sjuåring hört osedd. Två vuxna i rummet bredvid talade om hur duktig hon var på att berätta, att hon borde bli skådespelare.- Tanken på att jag var bra på någonting betydde mycket. Innan dess tänkte jag att det inte skulle bli roligt att bli vuxen och hålla på med saker som skattedeklaration. Men att bli skådespelare var något helt annat, det lät så roligt.Ändå förblev hon tyst och inbunden till en början.Sin utåtvända och komiska sida odlade hon inte förrän i tonåren. En livsnödvändighet.- För att överleva i ett alkoholisthem, pappa drack, utvecklade jag en intuitiv känsla för att kunna läsa stämningen i min omgivning. Att bli uppskattad som rolig gav självkänsla. Det var så jag fixade skolan och min barndom. Senare i livet blev min intuition och min komiska sida stora tillgångar för mig.Hennes mamma, operationssjuksköterska, brukade säga att Pia kunde bli vad hon än ville, bara hon ville det ordentligt. Stärkt av moderns hundraprocentiga stöd begav sig 16-åriga Pia till Teaterverkstan i Stockholm. Sedan dess har hon "segat sig fram" som tioårige gudsonen Leo säger. Hon har medverkat i såväl humoristiska sammanhang, som filmen Hälsoresan, som känsloladdade teatersuccén Petra von Kants bittra tårar.- Det är lika viktigt att locka till skratt som att förmå människor att gråta och följa sitt hjärta.

"Det var så jag fixade barndomen"

Skådespelaren Pia Johansson lockar till skratt i bland annat Parlamentet och På minuten. Tack vare sitt sinne för humor och sin intuition klarade hon barndomen. Men hon behöver inte förändra världen längre