Biologisk produktion är framtidens näring

Den biologiska produktionen är basen för vår existens. Det är framtidens näring. Utmaningen är att få till en miljömässigt uthållig produktion som också är tillräcklig. Den framtidsscenariot ser läraren och bonden Per-Arne Fredriksson i Ukna.

Foto: Brandin Hans

Västervik2009-01-05 00:06
- Att den biologiska produktionen är framtiden är jag helt övertygad om, säger Per-Arne Fredriksson. Frågan är bara när framtiden kommer, jag trodde faktiskt den redan var här när spannmålspriserna sköt i höjden för ett år sedan. Skämt å sido så står vi inför den stora utmaningen att producera tillräckligt med mat på ett miljömässigt hållbart sätt. Man kan prata om ekonomisk tillväxt och börsklipp, ändå är det maten på borden som räknas. - Jag hör till dem som är helt övertygad om att det är mänsklig påverkan som står bakom miljöförändringen som vi är mitt uppe i. Därför måste vi bibehålla den biologiska produktionen samtidigt som vi minskar på utsläppen. Jag tror att det går för i kritiska stunder blir människan kreativ.  Det här resonemanget innebär att landsbygden till viss del återbefolkas. I alla fall tror jag att de mindre orterna har framtiden för sig. Själv tänker jag bo kvar på landsbygden så länge jag kan. Per-Arne Fredriksson har en klar bild över sin uppfattning och han kan motivera den. Säkert beror det på att han redan i tidiga tonår började engagera sig politiskt inom centern och att hans studietid sammanföll med det hårt politiserade klimatet på gymnasier och högskolor. Själv gick han i Västervik och senare på Alnarp där han blev lantmästare 1971.Att han skulle utbilda sig inom lantbrukssektorn var klart från början. Han är född uppväxt och fortfarande bosatt på Hudinge i Ukna. Gården ligger på ett område som liknar en ö omgiven av fyra stora sjöar; Vindommen, Malmingen, Fullbosjön och Storsjön. Det är gränstrakter där det inte är självklart vilken ort man föredrar. Det är närmare till Valdemarsvik och Åtvidaberg än till Västervik som trots allt är Per-Arne Fredrikssons centralort. På gården fanns mjölkkor fram till 1973. Efter ett tiotal år utan husdjur växte markerna igen och man skaffade får. En nisch som är liten men stabil och med en stadigt växande efterfrågan. Numera har sonen tagit över gården och de 300 tackorna, men skogen är fortfarande Per-Arne Fredrikssons revir.- Skogen är mycket viktig för mig. Jag tycker om att arbeta i skogen, men där finns också en fantastisk kraftkälla där man kan återhämta sig. Där finns också jakten som är ett av mina stora intressen. Men det är inte bara småländska skogar jag gillar. Hustrun och jag gör gärna en fjällvandring eller ser på all blomsterprakt i Alperna.Arbetet på gården har han delat med en lärartjänst på deltid. Han undervisar i växtodling och teknikämnen på Gamlebygymnasiet (Valstadskolan) sedan 1975. Förra mandatperioden satt han i kommunfullmäktige. Numera finns han i överförmyndarnämnden på kommunal nivå. Men det som tar mest tid är uppdraget inom Hushållningssällskapet, han sitter i koncernens styrelse.- Hushållningssällskapets ändamål är att "utveckla landsbygden genom kunskapsöverföring". Alltså passar våra friskolor mycket bra in i bilden liksom rådgivningstjänsterna. Jag tycker att kommunala Valstadskolans förändring till friskolan Gamlebygymnasiet har blivit bra. Han har valt tre huvudroller i livet som står i fullständig samklang. Läraren, styrelseledamoten och bonden Per-Arne Fredriksson kan på en och samma gång verka för det som han tror är mest nödvändigt av allt - en miljömässigt uthållig biologisk produktion.
Personligt
Ålder: 58Familj: fru och tre barnBor: gården Hudebo i UknaFavoritmat: svensk husmanskost som raggmunkSenast lästa bok: Men inte om det gäller din dotter av Jan GuillouFörra årets viktigaste händelse: kapitalismens stora kris
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!