Alf Westergren har levt ett rikt liv
?Roligast har varit att gå ut och arbeta och grövla i skiten.?
Foto: MAGNUS GLANS Maskiner har varit hans liv. Alf Westergrens Mekaniska Verkstad har varit en klassiker i Västerviks företagshistoria.
Foto:
? Sådana har jag aldrig kunnat åka förbi. Och det var där jag hittade knappen.
Knappen ifråga placerades i köksfönstret hemma hos Alf Westergren på Allén 52 i Västervik.
? Frugan frågade vad det var för knapp och jag svarade att det var början till vår ?nya? veteranbil. En signalknapp till en Dodge 25:a.
Visst blev det en komplett bil och det tog bara två år. För Alf Westergren med sin mekaniska verkstad har det aldrig funnits några svårigheter. Bara utmaningar.
För att försöka avsluta denna bilhistoria så hittade Alf en vindruta och motorhuv utanför Misterhult och så motorn ?någonstans i Dalarna?. I denna fina och öppna Dodge 25:a har sedan många bröllopspar och nybakade studenter färdats.
? Men du må tro vad folk undrade när jag höll på att plocka ihop bilen. Jag gjorde det på övervåningen till verkstan och ingen begrep hur jag skulle få ner den på marken.
Då måste vi få veta svaret?
? En kväll skruvade min fru och jag ner den och bar ner bit för bit. På gården monterade vi sedan ihop den igen. Så fick folk stå där med sina förvånade miner.
Nu återgår vi till ovan nämnda köksfönster. Vid detta sitter Alf Westergren, som hunnit bli 79 år, ofta.
? Det måste vara den bästa pensionärsplatsen i stan. Härifrån har jag koll på läget.
Där kan han också blicka tillbaka.
? Jag har haft ett rikt liv och då tänker jag inte penningamässigt. Jag har aldrig haft vett att ta ordentligt betalt. Kombinationen konstruktör och ekonom går inte ihop.
? Men nöjda kunder är mycket mer värt. Fortfarande ringer folk och ber om råd och jag kan gå ut och se gamla kunder i ögonen med gott samvete.
Westergrens mekaniska verkstad har varit ett familjeföretag. Det började med att Alfs pappa, Teofil Westergren, startade verksamheten på Kristineberg 10 på Maechelsgatan. Året var 1920.
? Produkterna var sparkstöttingar, julgransfötter och broskrapor (sånt där galler man skrapar av skorna på innan man går inomhus). En spark kostade fyra och femtio.
Flytten upp till Allén 1925 var inte långt och 1927 var det sedan dags att bygga nytt inne på gården. Verkstaden står fortfarande kvar och borde kanske bli ett ?verkstadsmuseum?. De flesta maskinerna står kvar men det är dåligt med verksamheten.
? Ett familjeföretag drivs oftast i bara två generationer. Utvecklingen går åt alla håll och barn och barnbarn har annat att syssla med, säger Alf Westergren.
Barnbarnen Pontus och Marcus skriver vi ofta om men då handlar det om hästsport.
Alf började i pappas verkstad redan som 12-åring. 1949 tog han och systern Stina över ägarskapet.
? Stenindustrimaskiner har väl varit vår största produkt genom åren.
Maskiner som bara går och går och Alf Westergren har aldrig haft några reklamationer. Men det fick vi egentligen inte skriva för det kunde ?lukta skryt?.
Stenindustrin kom att betyda ytterligare uppdrag för Westergrens Mekaniska Verkstad.
? Stendammslunga och silikos har vi hört talas om och vi började tillverka dammutsugsanordningar.
Alf själv har inte klarat sig ifrån problemen.
? Jag har grövlat i skiten i alla år så det är klart att kroppen tagit stryk. Jag har lite astma bland annat.
? Men här måste jag få säga att vilken underbar sjukvård vi har. På Västerviks sjukhus blir man omhändertagen och det är är starkt att känna att man fortfarande har ett människovärde.
? Ingen är dålig när han gifter sig och aldrig varit så bra som när han dött. Jag har fått en massa tacksamhet medan jag lever. Och det lever jag för.
En liten bilhistoria till orkar vi med. På gården till Allén 52 står en Chevrolet av årgång 1937. Den har gengasaggregat.
? Ett utomordentligt drivmedel.
Faktum är att forskare vid Umeå Universitet hört av sig till Alf och rådfrågat om hur man exempelvis kan undvika beläggningar i gengasaggregaten.
? Jag kan förklara mycket men de innersta hemligheterna kanske jag vill ha betalt för.
? Det är genom fantasin som man skapar något nytt. Dataexperter finns det gott om. Men det börjar bli väldigt ont om folk som kan utföra ett ordentligt hantverk.
Så jobbar vi med nyheter