Syskon träffas för att sjunga och skratta

Musiken och sången har följt syskonen Larsson genom livet. I helgen återförenades de för att sjunga, berätta gamla minnen och skratta mycket.

Systrar. Ulla Ek, Kristina Grahn-Scharin och Eva Wallin träffades under helgen tillsammans med brodern Staffan Larsson för att sjunga och trevligt.

Systrar. Ulla Ek, Kristina Grahn-Scharin och Eva Wallin träffades under helgen tillsammans med brodern Staffan Larsson för att sjunga och trevligt.

Foto: Bengt Faleij

Syskonträff2014-09-22 05:29

Det är Eva Wallin vid Gertrudsvik som samlat sina syskon. Det är inte ofta de träffas alla fyra på en och samma gång numera.

– Nej, det blir väl mest vid begravningar, säger hon.

De är utspridda över landet. Två av dem bor i Västervik. Det är Eva Wallin och Staffan Larsson. De båda andra systrarna finns i västra delarna av landet. Ulla Ek bor i Lidköping och Kristina Grahn-Scharin i Varberg.

Det är inte bara blodsbanden som förenar dem. Musiken och sången har alltid haft en central plats i familjen.

– Under söndagsmiddagarna när vi var barn sjöng vi alltid. Mamma önskade melodier. Vi sjöng i stämmor. Middagarna pågick i flera timmar, berättar systrarna.

Deras farbror är den berömde kompositören Lars-Erik Larsson. Under vårt samtal hör vi den vackra Pastoralsviten i bakgrunden. Den är väl kanske hans mest kända verk tillsammans med Förklädd gud. Hans musik är i högsta grad levande. Förklädd gud sätts ofta upp runt om i landet. I P2 spelas hans musik flitigt.

Syskonen hade nära kontakt med sin farbror. Framför allt under somrarna som de tillbringade hos sina farföräldrar i skånska Åkarp.

– Han var en väldigt varm, omtänksam och snäll man. Han hade en underfundig humor, berättar systrarna.

Kristina Grahn-Scharin brevväxlade med honom som flicka. Han skrev vänliga och uppmuntrande brev.

– Han frågade hur det gick med pianospelandet och skickade mig noter, berättar Kristina Grahn-Scharin.

Men trots de goda musikaliska generna syskonen begåvats med har ingen av dem valt att gå vidare på musikbanan. Damerna har jobbat och jobbar inom vården. Broder Staffan är konsult.

Kristina var på väg. Hon gick en musiklinje på en folkhögskola och hade planer att söka vidare till musikhögskolan. Men kom på andra tankar.

– Det kan bli för mycket att jobba med det man tycker är roligast.

Men hon sjunger i kör hemma i Varberg och ingår i en konstellation som brukar framträda som bakgrundssångare när kända artister kommer till staden. Åsa Jinder och Cajsa-Stina Åkerström är två exempel.

Lars-Erik Larsson komponerade inte bara klassisk musik. Han har skrivit musik till 22 filmer och till och med några schlagermelodier.

– Det skulle gå till skatten brukade han säga om sångerna.

Obligationsmarschen till exempel, med text av Alf Henriksson, blev en jättehit under kriget. I Norge fick den en ny text. Norge i rødt , hvitt og blått blev en andra nationalsång för norrmännen vid sidan av Ja, vi elsker dette landet.

Och innan vi lämnar radhuset i Östra Lindallén får vi ett smakprov på damernas sångkonst. Det är visan om den lilla igelkotten Pigge Lunk från Gösta Knutssons bok med samma namn från 1958 som de sjunger för oss. Knutsson skrev. Helga Henschen illustrerade och Lars-Erik Larsson skrev melodierna till Knutssons verser.

Pigge, Pigge, Pigge Lunk är så fridsam och så snäll, trivs när dagen blir till kväll...

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!