"Jag har haft skitroligt i 43 år"

Med en brokig, krokig och inte minst rolig karriär i ryggen sätter Sven-Åke punkt för den här gången. Dagens sportkrönika är hans sista, men han kommer säkert att synas i spalterna på ett eller annat sätt ändå. Efter att ha jobbat nästan varje dag i så många år kan man bara inte lägga av rakt upp och ner. - Jag har haft skitroligt i 43 år. Visst har det varit tufft ibland när tidningen omorganiserats, men bortsett från det har jag haft roligt hela tiden. Jag har träffat så mycket folk och kontakten med läsarna - den är ovärderlig för mig. Kommer du att sakna tidningslivet?
- Det kommer naturligtvis vara jobbigt i början, 95 procent av tiden har varit rolig. Journalistkarriären började på Västerviks-Demokraten i början av 1960-talet. Efter bara någon månad där möblerades organisationen om och Sven-Åke förflyttades till Virserum. - Där nere är alla frireligiösa så vi bevakade högmässor. Det var märkligt. Efter två års pendlande dök det upp ett jobb på sporten på VT. - Då bestod redaktionen av tio grabbar i slips. Tidningen låg i Chrismas lokaler och vi jobbade i bly. Sedan dess har det hänt mycket. Sven-Åke har hunnit med att jobba som kommunredaktör, redaktionssekreterare och redaktionschef. VT har övergått till offsettryck och tidningen ska få en kvinnlig chefredaktör för första gången i sin 174-åriga historia. Efter en tids turbulens på VT utsågs Sven-Åke 1998 till ny sportchef, men sportintresset har alltid funnits där. I sin ungdom spelade han fotboll tillsammans med brorsan Bosse (nattchef på VT) hemma i Tuna. Var du bra?
- Jag ska vara ärlig, jag var så dålig att jag blev tränare. I Västervik engagerade han sig i Jenny BK och var drivande i sammanslagningen med VAIS. 1988 bildades VFF. - Det är det enda jag har misslyckats med sedan jag flyttade hit. Vi var övertygade om att vi skulle gå upp till division två, men vi lyckades inte. Det kommer jag aldrig över eftersom jag hade lagt ner halva mitt liv på den satsningen. När styrelsen för två år sedan beslutade att ta ur A-laget ur division tre var besvikelsen hos Sven-Åke stor. - VFF var allt jag hade slagits för. Då sa jag upp mitt medlemsskap. På sporten har Sven-Åke gjort sig skyldig till tusentals matchreferat och reportage om alla möjliga sporter, men det är nog framför allt för sina krönikor som han kommer att bli ihågkommen. - Det har nog blivit över 500 de här åren. Och jag har sparat alla. De har handlat om mycket mer än sport. - Att skriva en krönika om bara sport när vi ligger så här lågt är svårt. Jag försöker få in vad som händer i stan. Ett tag hade jag mani på att skriva om Gränsö. I krönikorna har Sven-Åke ventilerat sina åsikter om det mesta, och de har inte alltid gått hem hos alla. - Jag har skällt både på politiker och parkeringsvakter - till slut kom de upp och ville prata med mig. - Jag har givetvis tummat på de etiska reglerna flera gånger, men inte där det spelat någon roll. För många är krönikorna det första som läses i tisdagstidningen. - Det kommer ofta fram damer som säger att de inte läser sport, men krönikan läser de. Nu måste vi reda ut lite krönikehistoria. Var fick du blomtipsen ifrån?
- Det började med att jag köpte en bok om blommor, det var så intresset väcktes. Jag snodde lite ur den och letade fram nya. Och miniräknaren från Centralhotellet?
- Jag fick den av Stig Fornell en gång när han bjöd på lunch. Jag skrev om den första gången någon gång när jag skulle räkna ut något i bowling, sedan blev det en grej att skriva om den när jag hade använt den. Vitsarna då?
- Det är många som tror att jag hittar på alla själv, men jag får flera stycken på mailen varje vecka. Du skriver gärna om AIK, varför håller du på den klubben?
- När jag var 17 år bodde jag i Sandviken ett år för att gå en utbildning. Det var där jag såg min första match med AIK. Jag tyckte om färgerna, svart och gult. - På den tiden kunde man inte bli medlem i klubben, det var bara 1000 personer som kunde vara det. Till sist blev det en plats ledig så jag fick bli medlem. Det var 1962, sedan dess har jag varit medlem. Omställningen till pensionärsliv kommer att bli stor för Sven-Åke, men han tänker inte sluta skriva helt och sporten kommer att ta stor plats även i framtiden. - Jag är en idrottsgalning så jag kommer fortsätta kolla på sport. I år blir det massor med AIK-matcher, jag har ju barnbarn som vill ut och resa. Vad är det första du ska göra som pensionär?
- Åka till Tandådalen och åka skidor. Sedan ska jag gå på Pettson och Findus-teater med barnbarnet Gustav. Det har jag aldrig hunnit tidigare. - Det som är det skönaste av allt med att sluta är att man får lediga helger så att jag kan åka till barn och barnbarn. Det ska bli kanonskönt.

"Jag har haft skitroligt i 43 år"

Pensionär I dag är Sven-Åke Lindblads sista dag på jobbet. Efter 43 år på VT, varav de sista elva som sportchef, ska han ägna sig åt familjen och huset på Gränsö. Och åt massvis med sport – såklart.