I söndags morse fick jag det sorgliga beskedet att min vÀn Stig Rylander gÄtt bort!
Det Àr med stor sorg och saknad jag tÀnker tillbaka pÄ vÄr tid tillsammans, men naturligtvis Àven med glÀdje dÄ jag har sÄ mÄnga fina, roliga minnen tillsammans med dej Stig!
Vi har gjort otaliga resor tillsammans i arbetslivet genom Ă„ren och vi har haft mycket skoj du och jag! Minns nĂ€r vi var ute pĂ„ jobb och smyckade vĂ„ra husvagnar med speedwayflaggor, hur skoj vi hade nĂ€r vi retades med varandra beroende pĂ„ hur det gĂ„tt för vĂ„ra respektive lagâŠ
En gĂ„ng nĂ€r vi varit pĂ„ âPKâ (Processkontroll i Stenungsund) och hade jobbat veckor och helger skulle vi Ă„ka hem en tisdagsmiddag, ja du lĂ€rde mej Ă€ven att om man sparade tid sĂ„ kunde man skriva full tid veckan ut! Den tisdagen kom VĂ€stervik speedway till Vetlanda och vi hade bestĂ€mt oss för att gĂ„ dit för att se matchen, naturligtvis hamnade vi dĂ€r de bara satt Vetlandasupportrar! Du sa till mej att du kĂ€nde det som att du âsatt mitt i ett getingboâ, strax dĂ€rpĂ„ reste du dej och skrek för full hals âHeja VĂ€stervik! Ha ha, ja sĂ„n var du Stig, du bjöd alltid pĂ„ dej sjĂ€lv!
Ett annat Ă„r skulle vi ocksĂ„ Ă„ka till âPKâ, efter att vi jobbat klart i Ringhals kopplade vi vĂ„ra husvagnar och du körde ivĂ€g först sĂ„ att vi höll lagom fart mot Göteborg, i Tingstadstunneln hamnade vi av okĂ€nd anledning i fel fil!.. du fĂ€llde ut blinkersen, jag gjorde naturligtvis detsamma, tittade i backspegeln och sĂ„g hur bilarna bakom saktade in och blinkade till med helljuset att de var ok att byta fil! Snart var vi rĂ€tt igen och det tog bara nĂ„gon minut sĂ„ ringde du mej pĂ„ mobilen och saâŠâdĂ€ du, dĂ€ du Peersson nu skulle Loftahammarsbora si oss! DĂ€ jĂ€klaranĂ„dat hade aldri gĂ„tt Ă„ gjort i Stockholmâ
Ha ha, jag blir alldeles varm i hjĂ€rtat nĂ€r jag tĂ€nker tillbaka pĂ„ alla dessa uttryck och skojiga dialektala smĂ„ ramsor du alltid sa om saker och ting! SĂ„na hĂ€rliga kommentarer! Jag brukar Ă€n idag anvĂ€nda nĂ„gra av dina smĂ„ uttryck i jobbet och det Ă€r oftast nĂ„gon som ler och nickar igenkĂ€nnande och sĂ€jer: âJa han va rolig, Rulleâ
Vi Àr mÄnga som kommer att sakna dej min vÀn!
Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst men jag vÀljer att behÄlla det för mej sjÀlv, tÀnker pÄ din fru, Annika och era tre barn, era barnbarn som har de svÄrt nu, men hoppas att ni ocksÄ kan le och kÀnna lite glÀdje i all sorg av min lilla berÀttelse.
Tack min kÀre vÀn för den tid jag fick vara tillsammans med dej.