Signe Teurnell Stenmo född Nilsson har avlidit i en ålder av 96 år. Hon sörjes närmast av tre barn i äktenskapet med Bo Teurnell, sonen Björn Teurnell och döttrarna Kristina Teurnell Stångberg med maken Göran och Katarina Teurnell samt barnbarn, barnbarnsbarn och barnbarns barnbarn.
Signe Stenmo föddes 1923 på gården Sorröd i Riseberga som dotter till lantbrukaren Charlie Nilsson och hans maka Karin Diedrichs. Båda föräldrarna var utpräglade personligheter – fadern förankrad i den skånska jorden och modern med bakgrund i mellansvenska bruk och gårdar.
Signe Stenmo avlade realexamen i Klippan och följde därefter en kurs vid Apelryds lanthushållsskola i Båstad. Hon lärde då känna Bo Teurnell, som kom från gården Samsvik vid Västervik och var lantbrukselev på Sorröd. De gifte sig 1941. Efter några år på Sorröd flyttade familjen till Västervik, där Signe Stenmo kom att stanna till livets slut. Men ett hårt slag drabbade den unga hustrun och de tre barnen, när Bo Teurnell oväntat avled genom en olyckshändelse 1958. Det blev nu Signe Stenmos uppgift att förvalta de ärvda fastigheterna, ett uppdrag som hon tog på stort allvar och klarade med framgång. Signe Stenmo ingick ett andra gifte 1963 med Gustaf Stenmo, som avled 1976, och var senare sambo med Nils Thunblad, som gick bort 1999.
Signe Stenmo och min mor lärde känna varandra i början av 1950-talet och det blev en vänskap för livet. Därigenom fick jag å min sida en ”tant Signe” som alltid var vänligt intresserad och öppen för samspråk. Signe Stenmo var en originell person, som märktes genom sitt livliga sätt, sina bestämda åsikter och sina drastiska uttryck, vilket underströks av hennes skånska idiom. Hon var mycket gästfri och alltid redo att ta emot såväl sin egen familj som sina vänner. Jag kan sålunda minnas en rad tillställningar från livliga barnbjudningar på 1950-talet till stillsamma kaffestunder 60 år senare.
Under de sista åren föll skuggor över hennes tillvaro. Åldern medförde att hon fick lämna sitt hem för ett äldreboende, hennes gamla vänner gick bort och lämnade henne ensam och minnet började svika henne. Men i det längsta mindes hon barndomshemmet och fadern Charlie. När hon omgiven av sina tre barn lämnade denna värld var det för henne en befrielse. Hennes talrika familj liksom hennes vänner känner en stor sorg och saknad inför hennes bortgång men än mera en stor tacksamhet för vad hon givit oss av sin rika personlighet under sitt långa liv.
Jan Fredrik Kindstrand