Lars var en lättsam person med glimten i ögat och var omtyckt av sin omgivning. Han var en händig och påhittig karl, han var snickarkunnig och alltid verksam med något på gården som sköttes oklanderligt.
Lars var en duktig bonde i sitt aktiva liv. Ordning och reda var ledordet såväl inne som ute.
År 1968 övertog Lars Altona. Den äldre brodern Thorkel var bonde i Skedshult och Sten tvillingbrodern var redan etablerad handlare i Öndal.
En ensam bonde behöver en fru och en sådan fann han på en dans i grannsocknen Tryserum. Solveig var namnet och hon var lantbrukardotter men utbildat sig till lärare och var sedan verksam i Valdemarsvik. Så år 1970 stod bröllopet i Öndal och efter hand utökades familjen med två döttrar; Ulrika och Katrin.
Vid den här tiden stod det så kallade Familjejordbruket i centrum. Både Solveig och flickorna hjälpte Lars vid arbetstoppar.
Lars var ansluten till de flesta av jordbrukets ekonomiska föreningar liksom med skogen i Södra. Otaliga är de möten vi åkte på tillsammans. Han ringde och frågade om vi skulle åka och sa, "jag kör om inte "Solla" ska ha bilen".
Det kommer jag att sakna.
Lars fick också äran att ur kungens hand mottaga en medalj för klanderfri mjölkproduktion. Välförtjänt! Förutom sitt eget företag var Lars ett antal år ansvarig för vår bysåg. En nog så grannlaga syssla. Han organiserade upp sågturerna och skötte underhållet på sågen. Man kunde lita på att allt var i ordning när sågen skulle användas. Heder och Tack från oss andra för din insats.
När Lars arrenderat ut sitt jordbruk kunde han unna sig lite större frihet, resor med Solveig och umgänge med barn och barnbarn, släkt och vänner. Som så många av oss äldre bönder hade väl Lars inte någon hobby som han brann för direkt, men han gillade att åka moped och cykla. På den tiden det fanns is var han duktig vinterfiskare.
Lars är en av de många som drabbats av den svåra sjukdomen som tar så många liv.
Vid samtal med honom på slutet verkade han nöjd och tillfreds med sitt liv, han hade upplevt mycket.
Så till sist, tack Lars för alla trevliga stunder. Vi bevarar dig i ljust minne.
Henry och Kerstin Rydén