Minnesord Gun Virenhem

Gun Virenhem

Minnesord2021-02-03 10:00

Gun var nog den finaste människa jag någonsin känt. Hon brydde sig om alla och engagerade sig och lyckades på något sätt räcka till för alla i sin närhet. 

Jag var inte med i Hand i Hand från början men kom med efter ett par år och var sekreterare i ganska många år. Tyvärr finns inte två av dem jag minns mest från styrelsen, Karin och Kerstin Erlandsson som var sekreterare före mig, kvar i livet. 

Jag vet att Hand i Hand från början jobbade tillsammans med Rädda Barnen för att hjälpa alla flyktingar från Bosnien. När kriget där var slut återvände många dit och samarbetet upphörde. Men Gun ville göra något för de som var kvar och senare kom ju människor från andra länder, bland annat Somalia. Så bildades Hand i Hand med eldsjälen Gun. 

Det var roligt att arbeta tillsammansmed henne. Ingenting var för jobbigt. Vi gjorde utflykter med våra invandrare för att de skulle få uppleva till exempel våren i Heda, blåbär i skogen med mera. Under två somrar hade vi också kurser för nya invandare. Vi fick uppdraget från Västervik, minns inte om det var från flyktingmottagningen eller någon annan instans, Hand i Hand fick i alla fall betalt för det. Vi pratade om hur det är att leva i Sverige, till exempel allemansrätten med mera.

Från början hade vi en man från Bosnien med i Hand i Hand. Han hade kontakt med föreståndaren för ett barnhem (tror jag det var) och genom honom fick vi veta vad människorna saknade. Vi samlade in och Gun var otrolig på att få även sjukvården att skänka kryckor och annat. Hur vi fick ner det till Bosnien från början vet jag inte men senare har vi skickat via Hjärta till Hjärta som har egna representanter på plats. Vi skickade inte bara till Bosnien utan också till andra länder.

Gun hade också personer som hon regelbundet besökte här i Gamleby och tog med dem ut för en kopp kaffe eller en lunch. Måndagsträffarna på Hand i Hand, där man träffades och handarbetade, pratade och drack kaffe var väldigt uppskattade av människor som behövde lite sällskap.

Gun klagade aldrig och hur hon hann med att räcka till för så många är obegripligt.

Hon lämnar ett stort tomrum efter sig.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!