Byggnadsingenjören Bertil Andersson, Gullabo och tidigare Västervik, har gått ur tiden i sitt 91:a levnadsår.
Bertil var född och uppvuxen på fädernegården Torhult, och dit återvände han som pensionär år 1997. Sin yrkesbana inledde han med att arbeta som byggnadssnickare och timmerman i hemtrakten och i Kalmar, men ganska snart vidareutbildade han sig till byggnadsingenjör och anställdes vid Reed Andersson & Arne Delborn Arkitektkontor i Kalmar, nuvarande ATRIO Arkitekter Kalmar AB. År 1967 värvades han till ATRIO Arkitekter i Västervik och stannade där till sin deltidspension år 1992 och fulltidspension fem år senare.
Bertil Andersson var en skicklig och omsorgsfull projektör och svarade bland annat för arbetsritningar och entreprenadhandlingar till ett par större och komplicerade nybyggnader vid Västerviks sjukhus – medicinflygeln och entréflygeln – men anlitades även för kyrkliga byggnader, restaureringar och enfamiljsbostäder, där han hade stor användning för sina kunskaper och sina erfarenheter som hantverkare. Han var inte höjdrädd, och som exempel kan nämnas att han skulle svara för slutbesiktningen efter restaureringen för några år sedan av medeltidskyrkan S:ta Gertrud i Västervik. Därvid skulle även kyrkans förgyllda herrnhutiska toppstjärna besiktigas, men ställningarna runt tornet var redan demonterade, vilket entreprenören något spefullt påpekade. Bertil klättrade då snabbt och vigt upp längs tornets och tornspirans stegpinnar upp till stjärnan och kontrollerade att arbetet var väl utfört.
Bertil Andersson trivdes i Västervik, med sina arbetskamrater och vi med honom. Han stannade i Tjustbygden i nästan 30 år. Han kunde inte simma, men han skaffade sig en segelbåt av typ Minette, lärde sig att segla och utforskade skärgården i norra länsdelen. I Västervik mötte han även sin livskamrat Anne-Marie, som dock avled för några år sedan. Som pensionär tog han sig an gården i Torhult utanför Gullabo och restaurerade denna med stor hantverkskänsla.
Vi saknar Bertil och känner stor medkänsla med hans släkt.