Nu är påsken här igen!
Färskt i mitt minne finns
de färggranna fjädrarna
längs gatorna i stan,
palmsöndagens predikan
jag hörde i kyrkan,
beskedet att en lastbil
kört med hög fart
på Drottninggatan
tagit människors liv,
skadat.
Och sen kärleken
i hashtaggen #openstockholm.
Jag tänker på fjädrarna
hur lite färg kan sprida så mycket glädje.
Jag tänker också på hur fjädrarna kommit dit
om de plockats från levande fåglar
som stressats under plockning på ackord
fjäder för fjäder så snabbt det går.
Eller om de tagits från döda fåglar
och om de i så fall någonsin
fick chansen att leva
innan de dog.
De underbara färgerna
plötsligt så gråa.
Jag tänker "KOM IGEN SVERIGE!
KOM IGEN VÄSTERVIK!
Vi gör påsken mindre
fjädersmyckad nästa år".
Jag tänker på påsken
budskapet om Jesus.
Hur han först hyllades
välkomnades som konung, räddare.
Hur folket sedan vände sig bort
jag kan tänka mig i frustration
ilska, rädsla.
Hur folket slutligen
bestämde döden för Jesus.
Jag tänker på uppståndelsen
budskapet om förlåtelse
och att också vi kan få förlåta
sträcka ut en hand
visa kärlek.
Sprida värme!
Jag tänker
på hashtag #openstockholm.
Hur bara ljuset
kan hålla mörkret borta.