Spännande som en deckare

Varför vet vi ingenting om mammas morbror Sven? Varför pratade ingen om honom? I arkiven finns svaret. Han hamnade i fängelse för mordförsök på 30-talet och sedan ville ingen veta av honom. Sådant skulle tystas ner.

Foto:

Krönika2017-05-20 08:00

Din pappa hade inga syskon och du har aldrig träffat din farmor och farfar. Nu vill du veta mer om dem och börjar släktforska. I kyrkboken ser du ganska omgående att han faktiskt hade tolv syskon och att din farfar levde flera år efter att du föddes. Men av de tolv syskonen kom elva från din farfars familj med sin hustru och din pappa och hans äldre bror kom till i farfars hemliga förhållande med din farmor, vid sidan om sitt äktenskap. Enligt födelseboken har han erkänt faderskapet, fast farmor förtigit det i alla år.

Det där var sådant man inte talade om, framför allt inte vid mitten av 1900-talet. Barn kunde växa upp med livslögner. Detta har jag sett flera exempel på när jag släktforskat åt andra. I min egen släkt har jag inte hittat några mysterier än, inte ens en okänd far.

På senare år har det getts ut allt fler deckare som bygger på spännande släktforskningsgåtor. Mordorsaken kan ligga i gamla oförrätter, arvstvister, släktkopplingar som länge varit hemliga men kommit i dagen, med mera.

Den senaste deckaren på detta tema som jag läst är skriven av Peter May och heter “Entry Island - där ödet väntar”. Han väver ofta in historia i sina deckare men i denna har släktforskningen en avgörande roll.

Peter May kommer från Skottland och här handlar det om emigranter som flyttade till Kanada från Skottland vid mitten av 1800-talet. Den historiska berättelsen löper parallellt med deckargåtan och är också intressant för vad den säger om emigranternas liv. Mer kan jag inte avslöja för då spolierar jag nöjet för den som ännu har boken oläst.

I Sverige är det nog främst Ann Rosman som använt sig av släktforskning och släktforskare i sina deckare. Ni får inte heller missa Tobias Olssons debutantbok “Av samma blod” som handlar om grekisk släkthistoria, mycket intressant.

Men även andra finns, fast jag inte minns dem nu. Deckare är ju en stunds underhållning och jag lägger sällan titlar och författare på minnet.

Om man vidgar begreppet lite och även tänker sig arkivforskning, då finns det mängder av deckare att läsa. Att gå tillbaka i historien har nästan blivit en egen deckargenre idag, känns det som. Det är en genre jag gillar.

Två riktigt bra sådana är "Bortfall" av Ingrid Hedström och "Låt mig ta din hand" av Tove Alsterdal. De är ett par år gamla men väl värda att läsa.

"Bortfall" handlar om en pojke som försvinner 1978 från en gård i Dalarna. När en nutida granne börjar rota i fallet är arkivsökningen avgörande för att kunna lösa det. I "Låt mig ta din hand" går vi tillbaka till 70-talet och svenskar under juntatiden i Argentina.

Det kan faktiskt vara spännande som en deckare att forska i arkiven. “Åh, är det så det är, då förstår jag…” har jag fått anledning att tänka många gånger under de år jag släktforskat.

Krönika

Eva Johansson
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om