Sven Andersson är västervikare sedan tio år. Hans vagga vaggade i sydvästra delen av Solna, i Huvudsta närmare bestämt. Det var för övrigt samma år som Solna blev stad. Sven växte upp i en arbetarfamilj. Hans pappa var elektriker och hans mamma hade flera jobb under Svens uppväxt.
– Vi bodde en tid vägg i vägg med "Rock-Ragge", berättar han.
Och för yngre läsare kan vi upplysa om att Rock-Ragge (Ragnar Nygren) var en svensk storhet i rocksvängen i slutet på 1950-talet. Han slog igenom med dunder och brak på Nalen. Han var egentligen norrläning och fick även en ny stund i rampljuset med Rockfolket på 1970-talet. En annan rocklegendar fanns också i krokarna, Erik Fernström var namnet, mer känd som Jerry Williams.
– Vi var väldigt "impade" när han, iförd hjälm, kom på sin cykel med bockstyre, minns Sven Andersson.
Sven spelade lite fotboll i Huvudsta IS, som grabb innan andra intressen tog över i tonåren. Tillsammans med några kamrater tillbringade han lördagskvällarna på Tegelhögen i Vällingby. Det var en ungdomsgård som lockade många ungdomar från alla delar av Stockholm.
– Det var ett populärt ställe med mycket tjejer, dans och tävlingar, minns Sven Andersson.
Efter folkskolan gick han två år på yrkesskolan med inriktning mot möbel- och finsnickeri. 1960 var han klar att ge sig ut i arbetslivet. Det blev jobb i Hagalund. 1965 började han hos Familjebostäder där han jobbade fram till pensioneringen.
– Jag fick jobb direkt efter skolan och har inte varit arbetslös eller friställd en dag sedan dess, berättar han.
2002 fick han möjlighet att gå hem några år i förtid från Familjebostäder. Det ledde något år senare till att Sven Andersson blev västervikare.
– Jag hade stannat till här tidigare med familjens "folkparka", berättar han.
På Fiskaretorget mötte han Wille Hjertqvist som stod och ropade från sitt stånd med fisk.
– Här var det ålar, ålar, ålar – för folk som har stålar, stålar, stålar...
Det glömmer inte Sven Andersson.
– Så´n dyr fisk kan inte jag äta. Jag får nöja mig med billig falukorv, sa Wille Hjertqvist, minns Sven Andersson.
Nästan 20 år senare slog han ner sina bopålar här och trivs alldeles utmärkt.
– Västervik passar mig perfekt.
Hos WMS (Westerviks motorbåtsskällskaps) anläggning vid Tre Bröders sund har han hittat sitt andra hem. Han är inne på sin tredje båt sedan han kom hit och han försöker hjälpa till så mycket han kan. Han har bland annat byggt solaltanen som ni ser på bilden. Den finns hos kamraterna i båtssällskapet.
– Och jag har i dagarna precis leverat mina första båtbockar, som folk med lite mindra båtar kan använda när de ska ställa upp dem, berättar han.
Allt är frid och fröjd – nästan. Den finns lite smolk i glädjebägaren. Ryggen trivs inte länge på golfbanan. Det har inte blivit många rundor på Lysingsbadet under senare år.
– Men jag hoppas att det kan bli bättre nästa år, säger Sven Andersson, 70 "bast" för att använda hans eget språk från barndomens Solna.