Det var en slump att han hamnade här. Han hade aldrig varit i Västervik och kände inte en människa. Han hade hittat en lägenhet på nätet och slog till. Han ville tillbaka till ostkusten efter många år i Västsverige.
– Jag ville bo på rätt sida av landet, som jag brukar säga, förklarar han.
Åke Franson är ursprungligen från Stockholm – söderkis – född i Brännkyrka församling. Det kan han inte dölja. Dialekten avslöjar honom. Efter realexamen studerade han ett par år vid Sunnerdahls lantbruksskola i Säbyholm. Innan han gav sig ut i arbetslivet hann han också med tre terminers studier vid Stockholms tekniska institut (STI).
Åke Franson har hunnit med mycket. Han har rest och sett stora delar av världen. Under en tid hade han ett hus i Spanien.
– I dag är jag en gammal pensionär som fortfarande "hankar" mig fram.
Yrkeslivet har varit intensivt och ombytligt. Under sju år körde han taxi i Stockholm. Han har varit egen företagare under många år. Han har drivit zooaffärer på flera platser i landet – i Stockholm, Partielle, Lerum och Bollnäs. Men han har också varit anställd som verkmästare och arbetsledare i byggbranschen.
– Jag har bland annat varit med och dragit in fjärrvärme i Helsingborg under fyra år, berättar han.
Djurintresset har varit centralt för Åke. Vid sidan av affärsverksamheten har han ägt flera hundar och travhästar. Han har också roat sig med antika föremål och gamla ting under åren. Han har rest runt på marknader och auktioner, sålt och köpt, från Skåne i söder till norra Värmland.
Under ensamma stunder sitter Åke och funderar och skriver ner sina tankar. Det har blivit en del små dikter. Några har blivit publicerade i en lokaltidning i Göteborg och någon här i Västerviks-Tidningen.