Sven Gunnarsson är född i Västervik. I hela sitt liv har han bott och verkat i Gunnebo. Han började på bruket redan under våren 1940. Det blev många år i olika befattningar. Han blev kvar där ända fram till den dag han gick hem med pension vid 65 års ålder. Men innan han började på bruket hann han med två år i en handelsträdgård efter de sex åren i folkskolan.
– Det var mellan 1938 och 1939, säger han.
Svens pappa var snickare på bruket. Det blev Sven också. Uppgifterna varierade och med tiden blev han modellsnickare och arbetsledare för byggavdelningen.
Sven fick vara med och bygga upp det moderna Gunnebo. Bruket låg bakom mycket även ute i samhället. Sven var med och renoverade och byggde nytt. Han har sett samhället förändras på gott och ont. Han minns när folk fick gå till en vattenpump en gång i veckan för att hämta två hinkar dricksvatten...
– Det var på onsdagar.
Det är mycket som försvunnit från Gunnebo. Servicen har blivit sämre, men i dag kan han glädja sig över att Gunnebo har en bra livsmedelsaffär igen.
– Där finns allt jag behöver och det är skönt att slippa åka in till stan för att handla, säger han.
Sven har inte bara använt hammare och spik under sina arbetsdagar. Det har blivit mycket snickrande i hemmet också. Huset han bor i byggde han 1952. 1960 byggde han en sommarstuga vid Narsvik. Men den övergavs efter ett par år.
– Det var besvärligt med barnen där, säger han.
Istället byggde han och två andra herrar var sin husvagn i trä. Det har sedan blivit många resor runt om i Europa. Den första resan gick till Tyskland. Året var 1962.
– Vi hade den enda husvagnen på campingen i Köln, minns Sven.
Men husvagnen blev snart för trång för familjen. Sven byggde en större och resandet har fortsatt. Han har avverkat 20 länder, varav tio i husvagn. Amerika och Kina är två av dem. Den sista resan gick till Polen, Ukraina, Vitryssland och Baltikum. När han blev änkling 2000 började ett ny epok i hans resande.
– Det har blivit många bussresor runt om Europa.
Resandet började tidigt. Tillsammans med sin bror gav han sig i ungdomen i väg på cykel till mormor och morfar. Det både i Halmstad. Det är en bit från Gunnebo. 30 mil i runda slängar.
– Det gick vägen, säger Sven.
När kungen – Gustav VI Adolf – besökte Gunnebo under sin eriksgata 1954 fick Sven till uppgift att snickra i hop ett litet skrin för att påminna kungen om spiktillverkningen i Gunnebo. Sven dekorerade skrinet med kungens monogram med pyttesmå spikar.
– Det var sådana som man använde vid tillverkning av munspel, berättar han och visar oss de minsta spikar vid sett.
Under värnplikten fick Sven Gunnarsson vara med om några dramatiska dygn. Han gjorde värnplikten i Eksjö. Det var dagarna när tysk militär skulle utelämnas till Sovjetunionen. Det var hemska scener när fångarna lastades upp på lastbilarna för att transporteras vidare till Trelleborg och mot fångenskap och död på andra sidan Östersjön.
– Det var svårt att se, säger Sven Gunnarsson.
Han visar oss ett lite märke med ett hakkors på. Soldaterna kastade dem. Det ville inte ta med sig dem.
Sven har också varit brandman under 31 år i Gunnebo. De sista tio år var han platschef. Han var med och släckte flera stora bränder, bland andra Västerviksbranden 1959 och branden på Strömsgatan 1963.
– Och så var det väldigt många skogsbränder. Ibland hann vi knappt hem innan det var dags att ge sig ut i igen.
Men i dag går dagarna i lite lugnare tempo. Vad som händer på födelsedagen vet inte Sven. Det är andra som sköter den saken.