Ingemar Anderssons inträde här i värden blev dramatiskt. Han föddes, som nummer tre av fyra barn, mitt under en rasande snöstorm på en gård i Locknevi socken. Hans pappa fick spänna hästen framför släden och ge sig ut i ovädret för att hämta barnmorskan i byn. Det gick bra.
Dramatiken fortsatte. Vid två års ålder var Ingemar när att drunkna i ett vattenfyllt kar i ett skafferi. Hans mamma var hörselskadad. Hon hörde inte när gossen föll i. Men en tre år äldre bror blev hans räddare. Han kunde dra upp sin lillebror.
– Det var tur för annars har jag inte suttit här i dag, säger Ingemar Andersson.
Men gossen växte upp, gick sju år i folkskola och fortsatte sedan på yrkesskola i Oskarshamn och utbildade sig till målare. Han gjorde lumpen, träffade sin blivande fru Anne-Marie och startade eget företag. Allt samma år. Det hände mycket.
På den vägen har livet dunkat på. Hälsan fick dock Ingemar att lämna måleribranschen. Han blev och var kansliansvarig för Västerviks Handikappcenter under många år. Han byggde upp verksamheten från tre till tolv organisationer på Hallströmsgatan.
Ingemar Andersson har varit en man som engagerat sig: Han har inte varit rädd för att tacka ja när man bett om hans tjänster. Han har under många, många år varit en drivande kraft inom handikapprörelsen i Västervik.
– När det var som mest intensivt hade jag 17 uppdrag samtidigt, berättar han.
Ingemar Andersson har främst ägnat sig åt de hörselskadades väl och ve. Han är själv drabbad och har två söner som har samma problem. Uppdragen har varit många; vi kan nämna att han varit ordförande för Hörselskadades förening i Västervik, vice förbundsordförande i Hörselskadades riksförbund, ordförande på distriktsnivå, ledamot av Socialstyrelsens rådgivande handikappnämnd och mycket mer.
Ingemar Andersson har trivts med det. Han tycker om att organisera och gillar att hålla reda på pengar. Hans ledord är framförhållning.
– Jag retar mig på folk som inte tänker förrän det är för sent...
När Ingemar Andersson började arbetet i handikapprörelsen var Kalmar län bland de sämsta i landet på handikappfrågor. Det har blivit lite bättre. Men det finns mycket att göra innan Ingemar Andersson blir nöjd. Nu blir det andra som får driva frågorna. Ingemar Andersson har dragit sig tillbaka. Nu får nya kvastar sopa. 50 år som föreningsaktiv får räcka.
Ingemar Andersson kan också stolt titulera sig svensk mästare i frågesport. Tillsammans med fyra kamrater i Locknevi Norra CUF-avdelning blev han mästare i nutidsorientering och nordisk silvermedaljör.
– Vi var i Finland och tävlade, säger han och visar upp medaljen. Mitt specialämne var idrott, berättar han.
Ingemar Andersson är fortfarande mycket idrottsintresserad. Han har följt OS-sändningarna från Sotji med stort intresse.
– Vi var tvungna att skaffa oss TV 3 inför OS, säger han.
Andra intressen är samhällsfrågor i stort och svensk historia. Och barnbarnen förstås.
– Vi har sju stycken. Jag är väldigt stolt över dem, säger han.