Bilden har vi lånat av Leif ”Vilse” Andersson. Om någon har bilder från händelserna som i stadens båda tidningar kallades kravaller så hör gärna av er. Det skulle vara spännande för oss som inte var med att se hur det såg ut när många hundra ungdomar levde rövare vid Johannesdalsplan några varma sommarnätter för snart 60 år sedan.
– Det var tjockt av folk. Tusentals, säger Bernt ”Stålis” Andersson som var på plats och högst delaktig i kravallerna.
Så här var det. Sommaren 1956 var det dans på fredagskvällarna vid Lysingsbadet. På tisdagar dansade ungdomen vid roddklubben. ”Stålis” minns inte med säkerhet vad som var upprinnelsen till kravallerna som började i blygsam skala och växte vecka för vecka. Men han tror att det började med bråk vid Felix Grönings korvlåda. Det känns bekant och modernt.
Människor i korvköer och krogköer sent på kvällar uppträder inte alltid så ädelt. Så var det då och så är det nu.
Några unga företagsamma grabbar försökte dra i väg med Grönings låda. Felix Gröning var en stor karl och inte rädd. Han gick ut och lovade grabbarna smörj.
– Om ni rör lådan slår jag ihjäl er.
Sedan var stenen i rullning. Ryktet gick. Tidningarna skrev. Allt fler ungdomar samlades i Johannesdal på fredagskvällarna när dansen på ”Lysart” var slut och det var dags att gå hem. VT citerade några unga – och vi är väl inte helt övertygade om att citatet är helt korrekt – män ute på Lysingsbadet:
– Sno er på nu grabbar, så ska vi in och djävlas med snuten.
Folk som bodde i Johannesdal var rasande. De fick sin nattsömn förstörd av ungdomarnas visselkonserter, fylleri och slagsmål.
Flera hotade att flytta och uppmanade polisen att använda sina batonger och vattensprutor för att få bort ungdomarna från gatorna.
Polisen svarade med täta besök i Johannesdal och förstärkte manskapet. Ett tiotal man försökte skapa lugn och ro i stadsdelen.
Det fanns också en brandspurta på plats om stämningen skulle bli allt för hotfull. Vad vi har kunnat utröna kom den aldrig till användning.
– När polisen inte var där så blev det ganska tyst, säger Leif Andersson. Men så fort polisen kom så började man vissla igen.
Leif var lite yngre än bråkstakarna och hade olovandes smugit sig ut i sommarnatten med en kamrat för att följa dramat.
Han ser i dag kravallerna som någon form av ungdomsprotest – mot vad är dock lite oklart. Ungdomarna kanske hade låtit sig inspireras av kravellerna i Berzeliipark i Stockholm några år tidigare.