VHF hade ett sällsynt talangfullt juniorlag i mitten av 60-talet. Många av grabbarna var redan med i A-laget och flera knackade på dörren för att få spela med de stora grabbarna inför välfyllda läktare i Västerviks gamla idrottshall.
Christer Karlsson och Bernt Kedfors var med när de begav sig. De minns en intensiv turnering som spelades utomhus – omväxlande på sand och betong. Spelet var snabbt. Många passningar och lite studsande.
– Vi hade tränat för turneringen under hela sommaren under Bengt Johanssons ledarskap, minns de båda juniorerna som i dag nog får betraktas som veteraner...
Turneringen i Oslo beskrevs som världens största för juniorer och pojkar och spelades under fyra dagar i augusti för 50 år sedan. 255 lag från flera länder i Europa deltog. Sverige deltog med 43 lag. Grabbarna i VHF hade sålt 21-lotter för att kunna genomföra handbollsäventyret.
VHF fick en bra inledning på turneringen och vann de båda första matcherna trots att förberedelserna inte varit idealiska. Tidigt en torsdagsmorgon kom det med tåg till Oslo och hade två matcher den dagen.
– Vi vann båda.
Starkt gjort. I synnerhet med tanke på att de suttit och sovit på tåget. Dessutom fanns det ett svenskt damlag i samma vagn. Det kanske också bidrog till att sömnen blev något eftersatt...
– I Charlottenberg var vi av tåget och dansade jenka, minns Karlsson och Kedfors.
Grabbarna bodde i en av Oslos skolor. Den var lite av samma typ som Marieborgsskolan – fast modellen större.
– Vi sov på luftmadrasser.
Bernt Kedfors var tillbaka i Oslo för ett par år sedan och letade rätt på skolan.
– Den var sig lik, kunde han konstatera.
VHF:s juniorer klarade sig fint i den hårda konkurrensen. Juniormästare från Norge, Danmark, Tyskland, Belgien och Schweiz deltog i turneringen.
Avslutningsdagen blev tuff och fylld av dramatik för VHF:s del. De fick spela tre matcher under lördagen. De behövde inte de andra lagen göra. I första matchen besegrades Sunby KFUM från Danmark med 4–3 (matchen spelades två gånger tolv minuter). Göran Lindqvist avgjorde kallt på straff när det återstod fem sekunder av matchen.
– Han lade den iskallt mellan benen på målvakten!
Kvartsfinalmotståndare var MTG 1849 från Tyskland. De besegrades med 2–1. Även i den matchen avgjorde Lindqvist på straff i slutsekunderna.
Semifinalen spelades inför 3 000 åskådare på Jordal Amfi – en stor utomhusarena i Oslo. Men grabbarna från Västervik var tröttkörda. Det blev förlust med 5–1 mot norska Njård, som i sin tur förlorade finalen mot norska Fredriksberg med 11–9.
Resultatet var överraskande bra. Christer Karlsson hade inte räknat med att VHF skulle gå så långt. Han hade varit tvungen att ringa hem och begära en extra semesterdag.
– Det här måste nog vara den största framgång som ett VHF-lag har haft, funderar Christer Karlsson och Bernt Kedfors.