Pia Jurell varnar för svaga isar. För nÄgra dagar sedan vÄgade sig nÄgra barn ut pÄ Gamlebyviken och isen brast.
Det har hunnit gÄ nÄgra dagar sen den dÀr hÀndelsen pÄ isen. Allt gick bra.
Men barnens fotspÄr syns fortfarande och nedanför bryggan ligger en livboj som i vanliga fall brukar hÀnga pÄ en stÀllning uppe pÄ bryggan.
Gamlebybon Pia Jurell, som ocksÄ Àr Àgare till Holms yachtvarv i Gamleby, pekar mot platsen dÀr barnet trillade i. DÀr ute pÄ viken Àr det ungefÀr fyra meter djupt.
â Det kan vara vĂ€ldigt lockande att gĂ„ ut pĂ„ isen nĂ€r man Ă€r barn, men den Ă€r förrĂ€disk. Förra veckan var det öppet vatten och nu Ă€r det is. Barn förstĂ„r inte alltid vad som Ă€r farligt, sĂ€ger Pia Jurell.
Hon uppmanar förÀldrar att prata med sina barn i förebyggande syfte.
â Vi som Ă€ger varvet har inget ansvar nere vid vattnet. Och Ă€ven om vi skulle sĂ€tta upp skyltar som varnar för svag is sĂ„ Ă€r det inte sĂ€kert att ett barn som skulle lĂ€sa dem. Det Ă€r förĂ€ldrarna som har ansvar för att informera sina barn om faran av att gĂ„ ut pĂ„ isar. Det Ă€r varken kommunens eller fastighetsĂ€garens ansvar utan ett förĂ€ldraansvar.
Lennart Brewitz trÀnar pÄ att ta sig upp pÄ "isen", men i det hÀr fallet Àr det inte skarpt lÀge utan under övning i simhallen. Han fÄr kÀmpa ett tag, innan han Äter har fast mark under fötterna. Bilden Àr en arkivbild.
Men om olyckan vÀl Àr framme och man gÄr igenom isen? Vi frÄgade den erfarne skridskoÄkaren Lennart Brewitz.
â Det Ă€r lĂ€tt att fortsĂ€tta framĂ„t nĂ€r man har trillat i. VĂ€nd dig om och försök ta dig upp frĂ„n det hĂ„ll du kom ifrĂ„n, dĂ€r bar ju isen. Sen fĂ„r man försöka fĂ„ upp bröstkorgen och armbĂ„garna pĂ„ isen och sparka sig upp med bentag, simtag.
Men det Àr inte alltid sÄ lÀtt att ta sig upp. Det kan vara halkigt.
â Man blir dessutom snabbt virrig och tappar snabbt kraft nĂ€r man ramlat i vattnet. Det Ă€r bra om de som Ă€r pĂ„ land sĂ€ger Ă„t en att vara lugn, försöka fĂ„ upp bröstet pĂ„ isen och sparka med benen.
Och för den som ska hjÀlpa nÄgon som gÄtt genom isen?
â Ta hjĂ€lp av en pĂ„k eller planka om du inte har en livrĂ€ddningslina med dig. Det Ă€r viktigt att inte gĂ„ för nĂ€ra. DĂ„ riskerar fler att trilla i.
Lennart Brewitz Àr medlem i lÄngfÀrdskridskoföreningen Tjustskrinnarna och Àr en hÀngiven skridskoÄkare som brukar ge sig ut pÄ en tur nÀr isen tillÄter.
Det finns ocksÄ mÄnga olika sorters isar och de Àr olika hÄllbara.
â Om du exempelvis gĂ„r ut pĂ„ en blank sjö och det blir lĂ€ngsgĂ„ende sprickor i isen, sĂ„ Ă€r det inte sĂ„ farligt. Men blir sprickorna som krĂ„ksparkar och spricker Ă„t olika hĂ„ll, dĂ„ Ă€r isen svag. NĂ€sta steg Ă€r att det blir en krĂ„kspark med en rundel runt. DĂ„ brister isen.
Isen Àr ofta svag vid exempelvis bryggor, uddar och dÀr det Àr strömt, förklarar han.
Hur vet man om isen Àr sÀker att gÄ pÄ?
â Det behöver vara tio grader kallt i tre nĂ€tter för att det ska bildas bra is. Som det Ă€r just nu, gĂ„ inte ut pĂ„ isen, sĂ€ger Lennart Brewitz.
Barnen gick ut pÄ Gamlebyviken i Gamleby. Pia Jurell vet inte i detalj vad som hÀnde men hon ser spÄren som blev pÄ isen.
Isdubbar, pik och visselpipa.
RÀddningslinan sitter fastsatt pÄ ryggsÀcken. I ryggsÀcken ligger ombytesklÀder packade i platspÄsar.
"Vi har ispikar som vi kÀnner med. Om ispiken gÄr igenom isen pÄ ett hÄrt slag, dÄ Àr det inte lÀge att gÄ ut pÄ isen." Det sÀger Lennart Brewitz.
HÀr lÀngst in i viken gick nÄgra barn ut pÄ isen.
Vid bryggor Àr isen ofta svag, berÀttar Lennart Brewitz.
Barnen gick en bra bit ut pÄ isen till delar av viken dÀr det Àr fyra meter djupt.