I Västervik är Sten nog mest bekant under namnet Oscar. Det heter han inte på riktigt. Det är ett affärsnamn. Under stora delar av 1970-och 80-talet drev han en jeansbutik på Storgatan i Västervik med just det namnet: Butik Oscar.
– Jag ville ha något enkelt namn och satt och bläddrade i almanackan. Det blev Oscar – Butik Oscar – inte Boutique, som många tycks tro, säger han.
Butiken låg där Nilssons café finns i dag. I butiken fanns en Oscar till – papegojan Oscar som var mäkta populär, i synnerhet bland barnen. Papegojan var en riktig pratkvarn och bra för Stens affärer. När barnen sprang upp på övervåningen och pratade med gojan kunde Sten sälja jeans till deras föräldrar.
– Oscar kunde 150 ord och var väldigt svartsjuk.
Hans ordförråd var så rikt att han till och med kunde lura Stens anställda. Om man frågade honom vad klockan var kunde han svara. Han hade tre tider på repertoaren. Så det var ytterst sällsynt att han prickade in rätt tid...
När det var lugnt i butiken så drog sig Sten ibland tillbaka till kontoret på övervåningen. Då kunde personalen plötsligt höra någon uppfordrande ropa från övervåningen:
– Är det inte fika snart?
Sten blir fortfarande påmind om sin papegoja av folk på stan. Oscar gjorde intryck på Västerviks jeanskunder, vågar vi påstå. Butiken sålde också skinnkläder med tiden kan vi lägga till. När Oscar rymde från butiken vid ett tillfälle blev det en självklar snackis på stan och i VT väckte händelsen en hel del uppmärksamhet...
Men alla älskade inte Oscar. Grannarna på Storgatan till exempel. De uppskattade inte när Oscar busvisslade klockan fyra på mornarna...
– Det blev till slut så mycket klagomål så jag fick ge bort papegojan, säger Sten.
1991 var det dock sluthandlat med kläder för Stens del. Han lämnade Västervik för att återvända 2007. Dottern Mia och barnbarnen Emma och Hanna lockade tillbaka morfar till staden.
I ungdomen var det långt från självklart att Sten Lindberg skulle ägna sig åt att sälja kläder trots att pappan drev en butik hemma i Kalmar.
– Jag ville bli kock och resa. Jag ville se världen, berättar Sten.
Sten gick till sjöss som 17-åring. Under en resa till Australien fick han en mystisk virusinfektion i kroppen. Den gjorde honom förlamad. Under flera år kunde han inte ta sig upp ur en rullstol.
– Läkarna sa åt mig att jag aldrig skulle kunna gå, berättar han.
Men i dag som pensionär mår han utmärkt. Värken som han levde med länge är borta. Nu firar han sin födelsedag i värmen på Kanarieöarna.