Majlis Eliasson berättar att hon är en naturmänniska. Hon älskar naturen och blommorna.
– I går var jag ute på Lucerna och plockade liljekonvaljer, berättade hon för två veckor sedan.
Åren har naturligtvis inte gått spårlöst förbi. En promenad från hemmet på Johannesbergsvägen ut till Lucerna tar på krafterna.
– Klart jag blir trött. Men man får inte tappa sugen. Jag klagar inte, säger Majlis Eliasson.
Majlis växte upp som yngst i en syskonskara som bestod av sex barn, fyra bröder och en syster. Föräldrahemmet hette Börsnäs. Det var en mindre gård strax bortom Värmvik på Norrlandet. Hennes föräldrar var jordbrukare. Skolgången avverkades på skolan i Casmirsborg. Det var en liten skola med sex klasser.
– Men det var bara tre-fyra elever i en del klasser, minns Majlis Eliasson.
Majlis bodde kvar på gården tills hon gifte sig med maken Nils 1948. Han gick bort 1977. Men innan dess hade hon bland annat varit ute och jobbat på en kappfabrik i Kisa och som servitris på ett konditori i Halmstad. Sedan blev hon, som de flesta damer vid den här tiden, hemmafru. När de båda barnen, son och dotter, lämnat hemmet jobbade hon på Electrolux.
90-årsdagen ska firas i dagarna två – då får hon chansen att umgås med barnbarn och barnbarnsbarn.