Sjöbodar, gärna sneda och vinda, är Rickys specialitet.
Han har precis inlett sitt stora projekt, när vi kommer och hälsar på. Det röda uthuset i backen ovanför boningshuset ska rustas upp och inredas till ateljé och butik.
Ricky Nilsson, känd för sin konst av drivved, har bestämt sig för att samla all verksamhet på hemmaplan från och med nästa år.
– Det har varit tio fantastiska år i Kårtorp, men det är dags att göra något nytt. Jag tror att det blir en härlig lokal här, när det blir klart, säger Ricky och ser sig omkring i den blivande ateljén.
Hundarna Berta och Lily gillar säkert också att husse är hemma lite mer.
Men låt oss ta allt från början. Ricky växte upp i Stockholm. Redan när han var barn fanns det sådant som tydde på att han skulle bli en samlare av drivved. Han var gärna på stranden, men inte för att bada eller fiska. I stället plockade han pinnar. Det skulle dock ta många år innan han började göra konst av sådant som han hittade på stranden.
Ishockeyn upptog mycket av hans tid, under lång tid. Han spelade hockey tills han var 30–35 år, även på så hög nivå som i Djurgårdens A-lag.
En kompis gjorde konsthantverk av rötter. Ricky blev intresserad, och snart var han i gång själv och skapade av sådant som han hittade i naturen. När han slutade med hockeyn, fick han tid att ägna sig åt hantverket.
Det blev många insamlingsresor till såväl Bohuslän som Höga kusten, alltid med föräldrarna.
– Det har varit en familjegrej. Mamma och pappa och jag gjorde alltid det här tillsammans, säger han.
En gammal ryktborste fick ett nytt liv som båt.
Nu är båda föräldrarna borta. Att ha en loppis var hans mammas dröm och så blev det också, men nu när Ricky är ensam har han bestämt sig för att renodla verksamheten. Han vill satsa på sin drivvedskonst. Loppisen blir kvar i form av marina grejer.
När det gäller konsten så är sjöbodar ett favoritmotiv. Gärna sneda och vinda.
– Jag gillar det. Det behöver inte vara perfekt. Det blir mer liv i det då, säger han.
Att han fyller 65 år på lördag innebär inte att han tänker sätta sig på en parkbänk och mata duvorna. Inte än i alla fall. Vid sidan om sitt konstnärliga skapande, har han ett heltidsjobb på Ankarsrums gruppboende. Han trivs så bra att han vill jobba kvar där i flera år till. Hundarna är alltid med honom där.
– Om man bara ska göra konstverk, blir det ett måste. Jag vill inte att det ska vara ett tvång, utan att det ska vara roligt, säger han.
I det här gula huset i Björnsholm bor Ricky Nilsson.
Ricky jobbar med träets naturliga former. Här blev det en domherre.
Roten har "svalt" en sten, som Ricky sedan gav ett ansikte.
Att göra om det här uthuset till ateljé är Ricky Nilssons senaste projekt.