Ett nyöppnat företag och två som funnits i några år. Plus att han stöttar hustrun Sarah i hennes nystartade företag. Adam Mosbah lever ett minst sagt hektiskt liv – och är dessutom småbarnsförälder.
Men han trivs. Och ser till att utnyttja dagarna så effektivt som möjligt.
– Jag går upp klockan fem varje morgon för att hinna till gymmet innan jobbet. Sedan går jag till Coffice och gör en del kontorsarbete där och tar även en sväng till Indivik för att se till att allt funkar inför lunchen och så. Vid tio, när Coffice öppnar, kommer min fru Sarah och tar över och då tar jag hand om vår son Noah fram till han ska sova efter lunch. Då åker jag till Indivik och stannar till sent på kvällen.
Det låter som ett dygnslångt maratonlopp och ett vardagspussel utan dess like – särskilt som sonen inte har börjat på förskola än. Men Adam menar att träningen är en stor del i att han klarar det.
– En del säger att de har så mycket att göra att de inte hinner träna men för mig är det tvärtom. Om jag tränar så mår jag bra, om jag inte tränar så mår jag dåligt. Jag skulle inte orka lika mycket om jag inte tränade.
Träningen har länge varit en viktig del i hans liv och han har nått stora framgångar i tävlingar i klassisk bodybuildning. Nu hinner han inte tävla, men det betyder inte att han inte ser till att kroppen får sitt.
Vi träffas i hans senaste projekt – den indiska restaurangen Indivik som han och hustrun Sarah öppnat vid Weluxområdet i Västervik. Att Adam sedan tidigare driver två företag – Wam eko som tillverkar ekologiska hudvårdsprodukter och Noah’s donuts som tillverkar munkar och cateringrätter – var inget hinder för ännu ett projekt. Snarare tvärtom.
– Vi fick tips om den här lokalen och den passar bra till alla våra verksamheter, berättar Adam och visar runt i köket som är avdelat i flera avdelningar. En för munktillverkningen, en för cateringverksamheten. Hudvården bedrivs än så länge i de gamla lokalerna vid Stenhamraparkeringen.
Det första företaget startade han ganska snart efter att han kommit till Sverige för snart sju år sedan.
– Som alla andra började jag i en källare, säger Adam om sin företagarresa.
I sin källare i Jenny, på nio kvadratmeter, började den utbildade kemisten tillverka ekologiska hudvårdsprodukter utan vatten eller konserveringsmedel.
– Det gick bra. Ekologiska produkter är populära i Sverige och jag fick kontakt med ett företag i Gamleby, Naturkompaniet, som ville sälja produkterna.
Verksamheten växte och kvadratmeterytan likaså. Den flyttades till ett garage på 75 kvadratmeter och senare till en dubbelt så stor yta vid Stenhamra – där så småningom även munktillverkningen som fått namn efter sonen kom in.
– Jag saknade goda donuts i Sverige och började tillverka dem själv, berättar han.
Just att ta tag i saker han tycker behövs, är en viktig filosofi för Adam.
– Jag skulle kunna öppna en pizzeria eller ett kebabställe som så många andra invandrare, men det skulle jag aldrig vilja. Det känns bättre att tänka lite out of the box och satsa på något som inte redan finns i Västervik. Jag tycker om utmaningar, säger han.
Den nyblivne 40-åringen är född och uppvuxen i Alexandria i Egypten. Han var näst äldst i en syskonskara om fyra, där han var enda sonen.
– Jag har alltid varit väldigt familjeorienterad och är det även med min egen familj nu, säger han.
Som 20-åring flyttade han till Australien där han fortsatte sin utbildning till kemist och samtidigt läste en utbildning i business management – ledarskap.
Han testade många yrken och jobbade bland annat på hotell och kafé, samt på en kosmetikfabrik i Sydney. Han sparade pengar från alla sina arbeten, lärde sig dyka, och jobbade även en tid som dykinstruktör.
Han arbetade även som säkerhetsvakt och samordnare av vaktstyrkan på en större nattklubb i Sydney samt som livvakt/säkerhetsvakt under events åt kändisar och artister – en gång skyddade han självaste påven under ett besök i Sydney!
Att Adam hamnade i Sverige hade med kärlek att göra, fast det var först efter några år här som han träffade hustrun Sarah. Nu känner han sig väl rotad i både Sverige och Västervik.
– Jag tror på Västervik. Jag tycker om staden, folk är snälla och det är ett tryggt ställe att ha familj på.
Trots sin driftighet möter han regelbundet fördomar och rasism, något som förstås upprör honom.
– Många verkar tro att bara för att jag är arab och är stor och tränar mycket, så är jag dum i huvudet, säger han och skakar på huvudet.
– För mig har det effekten att det kickar mig framåt. Jag jobbar ännu mer och kämpar för att få respekt. Men jag tycker inte att det skulle behövas. Vi är alla människor och alla lika, oavsett våra bakgrunder.
Är det slut på projekten nu?Adam drar på svaret. Skrattar och ser lite generad ut.
– Nu ska jag nog försöka andas lite efter projektet med restaurangen som varit jättestort. Men fler kommer, säger han hemlighetsfullt.
Han framhåller hustrun Sarah som en viktig och drivande partner både vad gäller familjen och företagen.
– Jag skulle aldrig ha klarat allt detta utan hennes stöd. Hon är smart och en jättebra mor för vår son. Jag litar på Sarah fullständigt. Hon är bra för mig, säger han kärleksfullt.
I dag, fredag, firar paret sin gemensamma födelsedag med en tillställning för kompisar och familj.
– Vi brukar ha gemensamt firande eftersom vi fyller år på samma dag. Det blir billigare så, säger Adam och skrattar – och antyder att han tagit seden dit han kommit och blivit smålänning på riktigt.