Sanna Ackrell jobbar idag på Rosavillas restaurang som kock.
Sanna minns med värme alla de år hon och mamma Barbro Ackrell drev Båtmansgränd tillsammans. Hon gick på högstadiet när hon började jobba extra där.
– Vi var nog mer kompisar när vi jobbade, då sa jag inte mamma, jag sa Barbro, man skilde på jobb och fritid, när jag kom hem sa jag mamma, säger Sanna.
Hur var din mamma att jobba med?
– Hon var bra att jobba med, vi kom bra överens både på jobbet och privat och vi hade skojigt ihop.
Sanna Ackrell jobbade med sin mamma Barbro Ackrell till 2015.
Båtsmansgränd hade öppet från maj till september och hela december för julbord och julfika.
– Oftast jobbade jag ju även extra inom restaurang och kosten på vintrarna för jag var lite trött på att jobba kvällar och nätter, berättar Sanna.
Kan du sakna åren på Båtsmansgränd?
– Både och, man saknar många gäster som man har tappat kontakten med. Vi hade ju uthyrning också så det är många av dem som man aldrig ser nu och det kan man ju sakna. Det är väl dem man saknar mest – och atmosfären.
Vad gör du nu?
– Nu jobbar jag inom kommunen som kock så jag är på Rosavilla i köket och lagar mat.
Hur är det i jämförelse med ditt tidigare jobb på Båtsmansgränd?
– Nu är det speciellt på grund av pandemin men normalt sett har vi ju öppen restaurang på Rosavilla och då påminner det lite om Båtsmansstugorna. Det är många av gästerna som bor och äter på Rosavilla som man känner igen sedan tiden i gränden och annars också.
Sanna Ackrell kan sakna tiden i Båtsmansgränd.
Hur har livet förändrats?
– Min man gick bort 2016, det var ju året efter att vi lämnat gränden. Då var det ju tråkigt men nu har jag träffat en ny man och det är roligt. Han heter Ola, vi är särbor och han bor i Norrköping, säger Sanna.
Första gången de träffades var midsommar 2016.
– Sedan hade vi telefonkontakt ett halvår och sen började vi att träffas 2017 någon gång. Det är ganska bra med telefon också, man lär känna varandra när man pratar mycket.
Hon berättar att Ola jobbar som lärare och att han har segelbåt så i sommar har de seglat och åkt husvagn.
– Det har blivit ett annat liv. Man får ju ha semester nu, det har jag ju inte haft innan, då jobbade man varje sommar, säger Sanna.
Hur ser du på framtiden?
– Jag och Ola planerar att flytta ihop men då måste vi hitta något där båda vill bo. Han skulle kunna tänka sig att flytta hit, det är så nära till allt och han kan ha sin båt här.
En av tomtarna i Sannas samling fick hon av sin mormor, den har hon också tatuerat på vaden.
Sanna Ackrell har för övrigt något de flesta inte har, en tomtesamling. Hon tar upp de första tomtarna under december månad och så står de januari ut.
– Sedan jag var liten har jag hållit på och samlat. Jag har alltid varit fascinerad av tomtar, säger Sanna och visar stolt upp några av alla de tomtar som pryder lägenheten året om.
– Du ser det står ju några här som jag inte tar bort, säger hon.
Hon har till och med tatuerat in en tomte på vaden.
– Min mormor hade partomtar, när hon gick bort fick jag en och min bror en, den har jag även på vaden. Nu vill jag låna min brors och ha på andra benet för de är inte riktigt lika. Hon fick dem någon gång efter 1901, säger Sanna och visar upp tomten på ena vaden.
Sanna förlorade sin mamma och man inom loppet av två år men idag har hon åter funnit kärleken.
Totalt har Sanna inte mindre än 4 500 tomtar.
– En av varje och alla har jag i huvudet så jag köper aldrig en dubblett, säger hon.
Trots det stora antal tomtar hon besitter har hon inte slutat köpa nya.
– Jag köper ännu men inte lika mycket nu som förr men om jag går på nån som är speciell så köper jag. Förra året köpte jag kanske tio, säger hon.